Allt fler vill satsa på ett samhälle med kristna värden

11 03 2019

Tycker du att det är töntigt att vara kristen? Lite överraskande påstår David Thurfjell i sin bok Det gudlösa folket det. Som belägg för sitt påstående har Thurfjell intervjuat några utvalda personer på Södermalm i Stockholm. Varken södermalmsborna eller de som Thurfjell valde att intervjua behöver dock vara speciellt representativa med den svenska befolkningen. Baserat på dessa intervjuer menar ändå Thurfjell att det bara är en viss typ av troende som kallar sig kristna eftersom de och andra tycker att kristna är någon form av frikyrklig religiositet. När jag själv genom Surveyinstitutet genomfört frågeundersökningar av ett representativt urval av svenska befolkningen visar resultatet på något annat. På en direkt fråga identifierar sig omkring hälften av svenska befolkningen som kristna, trots att de flesta av dessa inte är aktiva i någon kyrka och en del tror inte på Gud. Det är något i Thurfjells påstående som inte stämmer.

Andelen som identifierar sig som kristna har dock avtagit något de senaste åren. Andelen som vill satsa på ett samhälle med kristna värden har däremot ökat på senare tid. I figur 1 redovisas andelen som identifierar sig som kristna och vill satsa på ett samhälle med kristna värden i Surveyinstitutets frågeundersökningar Survey 2010, 2014 och 2018.

Andelen som identifierar sig som kristna är förhållandevis stabil (om än något avtagande) runt hälften av befolkningen, medan ungefär en femtedel tyckte att förslaget att satsa på ett samhälle med kristna värden är bra (de som svarat mycket eller ganska bra) 2010 och 2014. År 2018 har dock andelen som tycker att det är ett bra förslag att satsa på ett samhälle med kristna värden fördubblats till 40 procent av befolkningen. Stödet för att satsa på kristna värden i samhället har inte varit så starkt sedan mitten av 1980-talet. Förvisso finns ett ökat religiöst intresse bland den svenska befolkningen (läs här), men att det plötsligt dragit en väckelse över landet verkar inte troligt. I så fall borde inte andelen som identifierar sig som kristna vara så stabil.

En i sammanhanget intressant fråga är vad människor tänker på när de vill satsa på ett samhälle med kristna värden? Är det att älska sin nästa som sig själv, att förvalta skapelsen eller att tjäna andra? Eller är det istället mer exklusiva anspråk; att det svenska samhället ska vara för människor som har kulturell bakgrund i kristendom (även om de själva inte är kristna)? Andra – icke-kristna som muslimer, till exempel – skulle då ha att anpassa sig till de värden som dominerar i Sverige och som många kan uppfatta som baserade på kristendom. En del kan till och med tycka att det i ett samhälle som satsar på kristna värden inte ska finnas muslimska invånare. Det ökade stödet för att satsa på ett samhälle med kristna värden kan således vara knutet till en främlingsfientlig attityd. I så fall borde viljan att satsa på ett samhälle med kristna värden ha samband med åsikter som vill minska det svenska flyktingmottagandet.

I figur 2 presenteras sambandet mellan å ena sidan kristen identitet och viljan att satsa på ett samhälle med kristna värden och, å andra sidan, stödet för förslaget att Sverige bör ta emot färre flyktingar. Sambandsmåttet är Pearsons r som varierar mellan +1,00 och –1,00. Om det inte finns något samband mellan kristna värden och åsikt om flyktingmottagandet så är Pearsons r 0 eller nära 0. Ett positivt samband visar i detta fall på att människor med kristen identitet respektive de som vill satsa på ett samhälle med kristna värden också tenderar att stödja ett minskat flyktingmottagande. Ett negativt samband visar i detta fall på att människor med kristen identitet respektive de som vill satsa på ett samhälle med kristna värden tenderar att motsätta sig ett minskat flyktingmottagande. Ju starkare positiva värden som Pearsons r visar, desto vanligare är det att kristna respektive de som vill satsa på ett samhälle kristna värden också vill minska flyktingmottagandet. Ju starkare negativa värden som Pearsons r visar, desto vanligare är det att kristna respektive de som vill satsa på ett samhälle med kristna värden tar avstånd från förslaget att Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Enligt figur 2 tenderar såväl människor som identifierar sig kristna (röd stapel) och som vill satsa på ett samhälle med kristna värden (blå stapel) att vilja begränsa flyktingmottagandet 2010, 2014 och 2018. Sambandet mellan kristen identitet och förslaget att ta emot färre flyktingar är dock mycket svagt (mellan r=+0,03 och r=+0,08). Endast 2014 och 2018 uppnår detta samband de gängse kriterierna för statistisk signifikans. Bland de som vill satsa på ett samhälle med kristna värden finns det ett något starkare och signifikant samband med åsikten om minskat flyktingmottagande. Dessutom blir sambandet starkare (om än alltjämt modest) över tid: 2010 är sambandet r=+0,08, 2014 r=+0,11 och 2018 r=+0,19. Under samma tid har motsvarande samband mellan flyktingopinionen och de som identifierar sig som kristna inte utvecklats på samma sätt. Det är de som vill satsa på ett samhälle med kristna värden som i allt större utsträckning har samband med en restriktiv flyktingopinion.

Till skillnad från människor som identifierar sig som kristna har således personer som vill satsa på ett samhälle med kristna värden i allt större utsträckning samband med en främlingsfientlig opinion. Detta pekar på att det ökade stödet för att satsa på ett samhälle med kristna värden inte kommer från en religiös förändring i den svenska befolkningen, utan istället är det ett resultat av flyktingnegativa attityder. Den ökade viljan att satsa på kristna värden i det svenska samhället är således en markering för att utestänga personer med utländsk bakgrund – gissningsvis muslimer. Trovärdigheten i en sådan tolkning förstärks vid en studie av flyktingopinionen bland aktiva kristna (personer som identifierar sig som kristna och besöker gudstjänst minst en gång i månaden). År 2018 var sambandet mellan aktiva kristna och åsikten att Sverige bör ta emot färre flyktingar negativt (r=–0,10). Jämfört med resten av befolkningen tenderar således aktiva kristna att vara något mer avvisande till att Sverige ska ta emot färre flyktingar.

Allt fler svenskar vill satsa på ett samhälle med kristna värden. Men det tycks inte härröra från någon religiös förändring. Snarare kan uppgången till viss del förklaras av invandrarkritiska människors vilja att kunna exkludera människor som de menar inte är anpassade till vad de uppfattar vara kristna värden. Därmed kopplas inställningen till kristna värden till libertära och auktoritära värden och den ideologiska dimension som en del kallar GAL/TAN (jag har skrivit om libertära och auktoritära värden här, här och här samt pratat om det här). Religionen har dock ett sammansatt förhållande till libertära och auktoritära värden. Många med invandrarkritiska åsikter är också kritiska till religion som fenomen (läs mer om det här) och under valrörelsen 2018 kritiserades religionens roll i samhället utifrån mer auktoritära värderingar (läs mer om det här).

Att enhetligt och förenklat beskriva religionens roll i det svenska samhället eller svenskar attityd till religion är något som inte låter sig göras, i alla fall inte längre. Det är komplicerat. Om något tycks det splittrade sättet som religion och kristendom används i politiken tyda på att religionens roll i samhället håller på att omförhandlas.

Annonser

Åtgärder

Information

5 responses

12 03 2019
Flyktingrestriktiv bibeltolkning slår alltid fel | itpastorn.nu

[…] är personligt kristna, utan snarare tillhör den skara som kämpar för vad de själva tror är kristna värden. Liberalteologin frodas ju i dessa […]

13 03 2019
Henrik Anckarsäter, prof/överläkare Sahlgrenska Akademin

Undrar hur du räknat Pearson’s r mellan den bivariata variabeln ”kristen identitet” och viljan till flyktingmottagande? Pearson’s r kräver normalfördelning.
Oavsett om de är statistiskt signifikanta (vilket är lätt att få i ett stort material som ditt) är korrelationer under 0,2 så svaga att de är meningslösa att tolka. Förklaringsvärdet för variansen i den ena variabeln som kan hänföras till ko-variaten är kvadraten av koefficienten, i ditt fall <4%.
Ser inte att du prövat om skillnaden i korrelationskoefficienter är signifikant? Det är ju den du argumenterar utifrån. Sannolikt beror hela effekten i Tab 2 på att ”kristen” har mindre antal utfall än ”önskar kristna värderingar”. Då blir koefficienten lägre (och felaktig, om variabeln inte ör normalfördelad).
Slutligen är det min övertygelse att människor kan längta efter en kristen kultur i motsats till den individualistiska, materialistiska vi hyllat i snart hundra år i Sverige, inte i motsats till islam.

17 03 2019
Hagevi

Tack för dina insiktsfulla och kunniga kommentarer, Henrik. Först vill jag fästa din uppmärksamhet på att blogginläggets tolkning av sambandet r=0,19 mellan variabeln ”satsa på ett samhälle med kristna värden” och ”Sverige bör ta emot färre flyktingar” är att det är modest, vilket är vad du påpekar. Det kan således finnas flera förklaringar till att andelen som tycker att förslaget att ”satsa på ett samhälle med kristen värden” har ökat. Därför vill jag också fästa din uppmärksamhet på att blogginlägget anger att invandrarkritik ”till viss del” kan förklara denna opinionsförändring. Orden ”till viss del” har betydelse. Styrkan i sambanden mellan inställning till kristna värden och flyktingåsikt skiljer sig åt mellan 2010 och 2018 med en signifikansnivå på p<0,03. Stora urval brukar anses vara av godo då de ökar resultatens säkerhet. För att studera i vad mån skillnader i antalet grader i skalorna för kristen identitet (dikotom variabel) och kristna värden (5-gradig skala) har betydelse dikotomiserar jag även den sistnämnda variabeln genom att slå samman de som svarat ”mycket bra” och ”ganska bra” med varandra (40 procent av de svarande) samt resterande variabelvärden med varandra. Sambandet mellan den dikotomiserade variabeln om kristna värden och variabeln om flyktingåsikt är då r=0,17 år 2018. Det är en minskning med 0,02 jämfört med redovisningen i bloggposten. I enlighet med vad du skrivit i din kommentar är denna skillnad mycket liten.

Det kan vara intressant att undersöka i vad mån människor som vill satsa på kristna värden också tar avstånd från individualistisk och materiell kultur. Med tanke på att en sådan värdeförändring brukar ske under lång tid – ofta mellan flera generationer – skulle jag bli överraskad om det är en central förklaring till det plötsligt ökade stödet för att satsa på ett samhälle med kristna värden. Jag får återkomma i den frågan.

7 04 2019
S: Nationalister ska inte få kapa vår kristendom - A WordPress Site

[…] är nämligen vad statsvetaren Magnus Hagevi visar i en undersökning från Surveyinstitutet som släpptes i […]

7 04 2019
M

Vill man ge bilden att Sverige i nåpgon mening är ett ”kristet land” kan man fråga om människor anser sig ha en kristen identitet. Frågan man om de tror på Gud blir förmodligen bilden en annan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: