GAL/TAN-skalan i framtiden

Sommaren 2016 slog GAL/TAN-skalan ned i svensk politisk debatt. Till skillnad från vänster-högerskalan som fokuserar statens roll i samhällsekonomin, handlar GAL/TAN istället om icke-materiella värderingar. GAL står för grönt, alternativt och libertärt och är den ideologiska polen för värderingar som bejakar individualistiskt självförverkligande, normkritik och auktoritetsuppror, gränsöverskridande samt globalisering. TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationellt och som istället betonar värden som nationell gemenskap med stark invandringskritik, klara auktoriteter och traditionella normer samt hårda straff för dem som bryter mot dem.

GAL/TAN-skalan är dock över 15 år gammal och var ett försök att sammanfatta och ena en vildvuxen och mångfaldig terminologi som beskrev likartade värderingar. Fast redan i mitten av 1980-talet prognosticerade statsvetaren Scott Flanagan att de politiska konflikterna i allt större utsträckning kommer att gå på tvärs med den gamla vänster-högerskalan och stå mellan auktoritära och libertära värderingar. Ännu tidigare fanns konflikten mellan kulturkonservativa och kulturradikala.

Forskning ger empiriskt stöd för GAL/TAN-skalans politiska betydelse, men en del har reagerat negativt på dess existens. Till vänster har marxister anklagat GAL/TAN-skalan för att vara en nyliberal konspiration för att minska intresset för klass, fördelningspolitik och den ekonomiska vänster-högerskalan. Från politiskt högerhåll anklagas istället GAL för att vara en synonym för god och TAN för ond. Kanske skulle det vara bättre att beskriva konflikten som att stå mellan kulturkonservativa och kulturradikala?

Kan GAL/TAN-skalan försvinna från svensk debatt lika snabbt som den kom? Somliga menar att GAL/TAN-skalan egentligen handlar om flyktingfrågan. Om dess betydelse minskar så vittrar GAL/TAN-skalan sönder och den ekonomiska vänster-högerskalan står ensam kvar.

Andra menar också att GAL/TAN-skalan kommer att vittra sönder, men att anledningen är att det redan står klart att GAL-sidan kommer att vinna. De menar att för varje ny generation som ersätter en gammal ökar andelen med GAL-värderingar medan personer med TAN-värderingar minskar. Just nu befinner vi oss på brytpunkten där grupperna med GAL- respektive TAN-värderingar väger jämnt. TAN-sidan mobiliserar därför för det som kommer att bli den sista striden innan personer med GAL-värderingarna är i klar majoritet och konflikten är över. Ett motargument mot en sådan utveckling är att det alltid kommer nya frågor där konflikten står mellan GAL och TAN. Även om GAL-värderingar breder ut sig kommer det alltid finnas en grupp som mobiliserar emot den senaste konflikten och som kommer att representera TAN-värderingarna.

En tredje ståndpunkt är att GAL/TAN-konflikten är här för att stanna, men att den kommer att absorberas av vänster-högerskalan. Vad som menas med absorberas är delvis oklart. En variant är att personer med GAL-värderingar allt mer tenderar att vara för att staten ska ha en större roll i samhällsekonomin medan personer med TAN-värdering gillar marknadsekonomi. Eller är det så att de ekonomiska konflikterna klingar av och skillnaderna mellan olika ståndpunkter blir så små att de uppfattas som meningslösa, samtidigt som personer med GAL-värderingar kallar sig vänster och personer med TAN-värderingar kallar sig höger? Det betyder snarare att vänster-högerskalan har absorberats av GAL/TAN-skalan.

Vad som händer med GAL/TAN-skalan får framtiden utvisa.

Krönika publicerad i Barometern/Oskarshamns-Tidningen 16 augusti 2019 (http://www.barometern.se/ledare/magnus-hagevi-har-gal-tan-skalan-en-framtid/ ).