Ny politik: auktoritära och libertära värderingar

31 08 2016

Medan vänster-högerskalan har beskrivits som gammal politik med ekonomisk fördelning i fokus – vem får vad, när och hur – har vad som kallats ny politik växt fram. I centrum står libertära och auktoritära värden som i mycket beaktar vem som får göra vad, när och hur.

Redan på 1970-talet hävdade statsvetaren Ronald Inglehart att det pågick en värdeförändring mot mer libertära värden (Inglehart kallar dock värdena för postmaterialistiska): självförverkligande, individualism och en ökad vilja för individen att framhäva sig själv, normkritik, gränsöverskridande, auktoritetsuppror, fria livsstilsval och ett bejakande av globalisering. Inglehart menade att konflikten mellan ekonomiska intressen i allt större utstäckning ersattes av värdekonflikter. Han förband värdeförändringen till framväxten av en ny vänster som innehöll nya partier – som gröna miljöpartier – och förändrade vänsterpartier. Dessa partier betonade libertära värden i större utsträckning jämfört med tidigare. Samtidigt menade Inglehart att skillnaden mellan det som han uppfattade vara materialistiska partier (socialdemokratiska och borgerliga partier) minskade. Värderingsförändringarna bland väljarna innebar att partiernas väljarbaser förändrades och att nya partier representerade nya väljargrupper med nya värderingar.

Inglehart fick dock tidigt möta kritik av bland annat statsvetaren Scott Flanagan. Han höll med Inglehart att det skett en värdeförändring, men att den främst rörde en förändring av vad som uppfattas som viktigt, från materiella till mer icke-materiella värden. Men enligt Flanagan kvarstod den materiella konflikten om statens roll i ekonomin mellan vänster och höger. Men det grodde också en konflikt för ny politik. De växande libertära värderingarna födde också en motreaktion som Inglehart inte hade beaktat. Det fanns samhällsgrupper vars värderingar alltjämt inte var libertära, utan som behöll mer auktoritära värderingar. Personer som innehade auktoritära värderingar betonade nationell gemenskap med stark invandringskritik, klara auktoriteter och traditionella normer samt hårda straff för dem som bryter mot dem. Därmed etablerades en värdebaserad konflikt mellan väljare med libertära och auktoritära värderingar. Flanagan pekade på att värdeförändringen kunde leda till en partipolitisk omställning som utöver libertära partier även innebar framväxten av partier på den auktoritära sidan av den värdebaserade skiljelinjen. Vid sidan av libertära partier – som gröna miljöpartier – växte till exempel radikala högerpopulistpartier fram på den auktoritära sidan.

Partierna och väljarna har att förhålla sig till en ny åsiktsdimension som går mellan auktoritära och libertära värden. På en skala kan politiska aktörer positionera sig på olika avstånd mellan de auktoritära och libertära extrempolerna. För att undersöka den nya politiken genomförde Surveyinstitutet på Linnéuniversitetet en frågeundersökning veckorna efter det senaste riksdagsvalet under namnet Survey 2014. Undersökningen finns publicerad i min bok Den svenska väljaren 2014 som behandlar de svenska väljarna och riksdagsvalet 2014.

I Survey 2014 ingick fyra frågor som avsåg att undersöka grundläggande värderingar i den auktoritära-libertära åsiktsdimensionen. På samtliga frågor kunde svarspersonen avge svar på en 11-gradig skala där skalans olika poler fick representera libertära respektive auktoritära värden. Den första frågan avsåg att undersöka hur svarspersonerna värderade nationell suveränitet jämfört med globalisering: Vissa tycker det är bäst med nationell suveränitet där gränser mellan länder har stor betydelse medan vissa tycker att det är bra med globalisering där gränser mellan länder betyder allt mindre. Var någonstans skulle du placera dig på skalan nationell suveränitet – globalisering? Den 11-gradiga skalan gick från nationell suveränitet (0) till globalisering (10). Den andra frågan avsåg att undersöka värderingar som var knutna till traditionella normer och anpassning av sin livsstil i jämförelse med gränslös normkritik och valfrihet vad gäller livsstil: I ett samhälle finns olika informella normer om hur folk ska vara. Vissa tycker att de som avviker från majoritetens normer ska anpassa sig till dessa, medan vissa tycker att de som avviker från majoriteten ska få göra det. Var någonstans skulle du placera dig på skalan anpassa sig – få avvika? Denna gång gick skalan från anpassa sig (0) till få avvika (10). Den tredje frågan rörde synen på ett mångkulturellt samhälle eller en nationell gemensam kultur: Vissa vill att det svenska samhället ska ha en gemensam kultur medan vissa vill att det svenska samhället ska vara mångkulturellt. Var någonstans skulle du placera dig på skalan en gemensam kultur – mångkultur? Skalan gick från en gemensam kultur (0) till mångkultur (10). Den fjärde frågan beaktade synen på brott och straff: Vissa vill att brottslingar ska vårdas medan vissa vill att de ska straffas. Var någonstans skulle du placera dig på skalan vård av kriminella – straff för kriminella? Svarsskalan gick från straff för kriminella (0) till vård av kriminella (10). Den som avgivet svar som var närmare nationell suveränitet, anpassa sig, en gemensam kultur och straff för kriminella antogs ha mer auktoritära värderingar än de vars svar var närmare globalisering, få avvika, mångkultur och vård av kriminella. För att konstruera den auktoritära-libertära skalan summerades svarspersonernas svar och dividerade med fyra (antalet frågor). På så sätt erhölls en 11-gradig skala som gick från auktoritär (0) till libertär (10).

På motsvarande sätt konstruerades en vänster-högerskala utifrån tre frågor i Survey 2014. Den första frågan löd: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var skulle du placera in dig själv på en sådan vänster-högerskala? Den 11-gradiga skalan gick från långt till vänster (0) till långt till höger (10). Den andra frågan löd Vissa tycker att staten ska ha så stor roll som möjligt i samhällets ekonomi, vissa tycker att statens roll i samhällets ekonomi ska vara så liten som möjligt. Var någonstans skulle du placera dig på skalan stor roll för staten – liten roll för staten? Den 11-gradiga skalen gick från statens roll ska vara så stor som möjligt (0) till statens roll ska vara så liten som möjligt (10). Den tredje frågan löd Vissa tycker att ekonomisk jämlikhet är viktigt, vissa tycker att ekonomisk jämlikhet är oviktigt. Var någonstans skulle du placera dig på skalan ekonomisk jämlikhet är viktigt – ekonomisk jämlikhet är oviktigt? Nu gick den 11-gradiga skalan från ekonomisk jämlikhet är viktigt (0) till ekonomisk jämlikhet är oviktigt. Svarspersoner som uppgett sig stå närmare vänster, att statens roll ska vara så stor som möjligt och att ekonomisk jämlikhet är viktigt antas vara mer till vänster än de som svarat att de står närmare höger, att statens roll ska var så liten som möjligt och att ekonomisk jämlikhet är oviktigt. För att konstruera en vänster-högerskala summerades svarspersonernas svar och dividerade med tre (antalet frågor). På så sätt erhölls en 11-gradig skala som gick från vänster (0) till höger (10).

I figur 1 har vänster-högerskalan (vågrät linje) korsats av auktoritära-libertära skalan (lodrät linje) vid punkten för samtliga svarspersoners medelvärde på respektive skala. I figuren redovisas medelvärdet av var någonstans partiernas väljare placerar sig på vänster-högerskalan och auktoritära-libertära skalan.

Figur 1 Placeringen av partiernas väljare på vänster-högerskalan och auktoritära-libertära skalan 2014 (medelvärden).

Partisystem och ny politik

Resultatet i figur 1 visar att när vänster-högerskalan korsas av auktoritära-libertära skalan splittras partisystemet upp ytterligare. Det var således inte bara vänster-högerskalan som vägledde väljarna i 2014 års riksdagsval. Även auktoritära-libertära skalan synes ha haft betydelse för hur väljarna röstade. Sverigedemokraternas väljare var alltjämt nära mitten av vänster-högerskalan, men var det parti vars väljare låg närmast den auktoritära polen. Tillsynes var Sverigedemokraterna det enda partiet som på ett speciellt sätt lockade väljare med auktoritära värden vid riksdagsvalet 2014. Partiet samlade också såväl auktoritära vänster- som högerväljare. Av Sverigedemokraternas väljare var 60 procent till höger i politiken och 40 procent till vänster enligt vänster-högerskalan i figur 1. Närmast den libertära polen var de väljare som röstat på Feministiskt initiativ. Men på vänstersidan fanns det konkurrens om de libertära väljarna. Även Miljöpartiet och till viss del Vänsterpartiet hade väljare som låg närmare den libertära polen jämfört med andra partier. Samtliga dessa partiers väljare stod i olika omfattning till vänster i politiken. Vid en jämförelse mellan partierna i figur 1 var avståndet mellan Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ störst. Såväl Socialdemokraternas som de borgerliga partiernas väljare låg nära mitten på auktoritära-libertära skalan. Alltjämt var allianspartierna relativt väl samlade, men medan Centerpartiets väljare vette något åt det libertära hållet låg Kristdemokraternas väljare något närmare det auktoritära.

De partier som ligger en bit från mittpunkten på auktoritära-libertära skalan – Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vad gäller libertära värderingar och Sverigedemokraterna vad gäller auktoritära värderingar – kan sägas ha väljare där auktoritära-libertära skalan tenderar att ha betydelse. I riksdagsvalet 2014 samlade dessa partier nästan 29 procent av väljarna. Med motsvarande kriterium har förvisso samtliga partier alltjämt väljare som tenderar att tycka att vänster-högerskalan har betydelse. Slutsatsen är alltså att vänster-högerskalan alltjämt har stor betydelse för väljare och partier, men att det finns en framväxande åsiktsdimension mellan libertära och auktoritära värden som tycks ha fått en ökad betydelse för såväl väljarna och därmed också för partierna.

Resultatet från denna undersökning kan jämföras med den bild av det svenska partisystemet som statsvetaren Henrik Oscarsson presenterat på sin forskarblogg. Mitt intryck är att det finns en övergripande likhet mellan Oscarssons karta över det svenska partisystemet och min figur där partierna placerar sig utmed två åsiktsdimensioner. De skillnader som finns kan till viss del bero på olika sätt att undersöka partiernas relationer (det vill säga skillnader i metod). Ett exempel på en skillnad är att Feministiskt initiativ har de mest libertära väljarna enligt min undersökning medan Miljöpartiet har denna position i Oscarssons karta över det svenska partisystemet. I huvudsak validerar dock de båda undersökningarna varandra och deras huvudsakliga slutsats: vänster-högerkonflikten har fått sällskap av en ny politisk konflikt mellan auktoritära och libertära värderingar.

 

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: