Taktikröstarna i valet mellan KD och C i riksdagsvalet 2010

Många väljare är redo att taktikrösta, det vill säga att av strategiska skäl rösta på ett annat parti än det de tyckte bäst om. I riksdagsvalet 2010 var det flera väljare som taktikröstade. När Surveyinstitutet frågade ett representativt urval av svenska väljare vid detta val uppgav var sjunde väljare att de taktikröstat. Det vanligaste motivet till att taktikrösta var att hjälpa ett parti över småpartispärren till riksdagen för att gynna det block väljaren skulle vilja bildade regering.

Inför riksdagsvalet 2014 kan det, om ingenting ändrar sig, vara flera partier som är beroende av taktikröster för att klara spärren till riksdagen. Såväl Kristdemokraterna som Centerpartiet lever farligt i förhållande till riksdagsspärren. Måhända kan inget av partierna få en ny mandatperiod i riks­dagen utan taktikröster. Att både Kristdemokraterna och Centerpartiet ligger risigt till i opinionen ställer taktikröstarna på prov. Vilket­ av dem ska de rösta på? Taktikrösterna är så många att borde räcka till båda partierna, men det finns en risk att taktikröstarna hamnar ojämnt så att ett av partierna hamnar utanför riksdagen.

Även i riksdagsvalet 2010 fick såväl Kristdemokraterna som Centerpartiet taktikröster. Eftersom Surveyinstitutet undersökt förekomsten av taktikröstning i riksdagsvalet 2010 är det möjligt att till viss del studera vilket av dessa två behövande partier som taktikröstarna väljer. Antalet taktikröstare på dessa båda personer samlar inte många svarspersoner (n=48), varför resultatet ska tolkas med stor försiktighet.

En del taktikröstare kan vilja fortsätta att tänka strategiskt och lägga sin röst på det mest behövande partiet. Andra taktikröstare kan i detta skede istället välja det krisparti som uppfattas stå dem åsiktsmässigt närmast. I Surveyinstitutets undersökning kunde de svarande placera in både sig och de politiska partierna på en 11-gradig vänster-högerskala. Därmed kan vi jämföra taktikröstarnas upplevda ideologiska avstånd till Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Knappt hälften av de som taktikröstat på dessa partier uppfattar sig stå lika nära Kristdemokraterna och Centerpartiet på vänster-högerskalan. Av de övriga som taktikröstade på dessa två partier står lika många ideologiskt närmast Kristdemokraterna som Centerpartiet. Bland dem som stod ideologiskt närmast Kristdemokraterna var det dubbelt så vanligt att rösta på detta parti jämfört med Centerpartiet. Samma fördel var det för Centerpartiet när taktikröstarna stod dem ideologiskt närmast. Ideologisk närhet tycks, med reservation för ett litet underlag, ha betydelse för val av behövande parti vid taktikröstning.

Det riktigt intressanta rörde taktikröstarna vars ideologiska avstånd till Kristdemokraterna och Centerpartiet var lika stort. Bland dessa var det tre gånger så vanligt att taktikrösta på Kristdemokraterna jämfört med Centerpartiet. Varför? Min gissning är att taktikröstarna var mer medvetna om Kristdemokraternas än Centerpartiets behov av taktikröster.

I jämförelse med Centerpartiet diskuterades Kristdemokraternas svaga opinionsstöd flitigare under 2010. Att Kristdemokraterna länge legat risigt till kan både ha informerat och mobiliserat potentiella taktikröstare för partiet. I så fall kan en långvarig placering strax under procentspärren till riksdagen maximera ett partis förmåga att få taktikröster. Inget parti vill vara i kris, men en långvarig sådan kan alltså ha den fördelen att den väcker de potentiella taktikröstarna.

Krönika publicerad i Barometern och Oskarshamns-Tidningen måndag 18 mars.