I politiken finns ingen bronsmedalj

13 04 2013

Sverigedemokraterna är tredje största parti! Så lös rubriken i många tidningar efter att partiet ökat sitt opinionsstöd Samma sak har sedan hänt Miljöpartiet vid senare opiniosmätningar. Men vad betyder det att ett parti är nummer tre i storlek i en opinionsmätning? Värdet i denna information är oviss. I riksdagsvalen delas det nämligen inte ut någon bronsmedalj.

Politik beskrivs ofta som ett spel, en tävling. Politik i ett demokratiskt samhälle har också många likheter med idrott. Partier tävlar om röster och det finns vinnare och förlorare. Det största politiska blocket kan ses som vinnare. I riksdagen gäller det att samla majoritet för att vinna makt och kunna påverka samhället. Men det finns också skillnader som gör att idrott och politik inte är jämförbara. Detta gäller naturligtvis frågor om vad som är ett bra eller dåligt samhälle, men också hur villkoren för den idrottsliga och politiska tävlan.

Inom sporten är det vanligt att framhäva placeringarna. Att vinna, att komma etta, är självklart ett grundläggande mål inom all elitidrott. Med segern kan också andra framgångar komma för idrottsutövaren: berömmelse, löneökning, reklamkontrakt och annat. Också för andra och tredje plats får en del av kakan. De får stiga upp på prispallen tillsammans med vinnaren. Andraplats ger en silver, tredjeplats brons. Även dessa medaljplatser kan omsättas i andra nyttigheter för idrottaren.

Precis som i sporten vill partierna vinna: röster, förhandlingar, regeringsmakt. Som i sport gillar många väljare en vinnare. Ett parti som uppfattas framgångsrikt får ofta ännu fler väljare som vill hoppa på vinnartåget. Att politiska kommentatorer – journalister, forskare, PR-konsulter och politikerna själva – delvis diskuterar politik i speltermer är alltså förståeligt.

Men det pågår också en diskussion om att synen på politik som en tävling kommit att ta för stor plats. Speciellt rör det beskrivningen av politik i massmedia. Istället för att beröra de politiska förslagens innehåll, de genomförda beslutens resultat och vad allt detta kan bero på stannar det ofta i att beskriva politiken i speltermer: vem vinner, vem förlorar?

En anledning till ökat fokus på politiken som ett spel kan vara den växande mängden information som medborgarna i ett modernt samhälle översköljs av. För att lyckas slå igenom mediebruset har det inom journalistiken utvecklats en speciell berättarteknik som har kallats för medielogik. En vanlig beskrivning av medielogik är att den används för att förenkla, intensifiera och spetsa till en nyhet. Helst ska det finnas en konflikt mellan två parter. Enligt medielogiken används även exempel, gärna utifrån en person, för att göra nyheten konkret. För denna berättarteknik är det även ett problem om det som uppfattas som invanda föreställningar ifrågasätts (givetvis undantaget om ifrågasättandet är huvudnyheten, då kan det spetsa till nyheten). Istället byggs berättelserna på stereotypa uppfattningar för att nyheten ska slå igenom mediebruset.

Medielogiken kan vara ett skäl till att sportmetaforerna står som spön i backen när politik kommenteras i massmedia. Men ibland skymmer sådana analogier det verkliga skeendet och förhindrar att relevant information förs fram. Ett sådant exempel är Sverigedemokraternas tredjeplats i opinionen. Att omkring var tionde väljare sympatiserade med Sverigedemokraterna var i sig en viktig nyhet som kan ha återbäring på politikens innehåll, men även vem som vinner och förlorar i politiken. Men att nämna att partiet var nummer tre i storlek kan bara vara för att väcka uppmärksamhet. För i politiken ger inte tredjeplatsen någon bronsmedalj.

Krönika publicerad i Barometern och Oskarshamns-Tidningen 12 april 2013 och i Smålandsposten 25 mars 2013.

Annonser

Åtgärder

Information

3 responses

29 04 2013
TP

Hej Magnus. Jag såg en undersökning i Metro häromdagen om muslimers valsympatier som var gjord av dig. Jag har letat efter mer info men inte hittat något, så jag tänkte fråga här. Hur gjordes undersökningen? Via telefon, post, internet? Hur identifierades muslimer, självidentifiering eller via medlemsskap i någon muslimsk förening? Hur många deltog, vad var svarsfrekvensen?

30 04 2013
Hagevi

Enligt de data jag använder sympatiserar två tredjedelar av svenska muslimer med Socialdemokraterna. Data utgörs av flera undersökningar (postenkäter) genomförda av Surveyinstitutet, Linnéuniversitetet, och SOM-institutet, Göteborgs universitet mellan 2005-2012. Detta är frågeundersökningar av representativa urval av svenska befolkningen 16-85 år. Svarspersonerna tillfrågas om partisympati och om de är muslimer (de får alltså själva bestämma detta). Anledningen till varför flera undersökningar summeras är att det finns få muslimer i Sverige (lite drygt 2 %). Trots summeringen av flera undersökningar är antalet svarande muslimer endast 157 personer.

30 04 2013
TP

Tack så mycket för informationen! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: