Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill stoppa byggandet av nya moskéer och diskuterade under partiets landsmöte behovet av att riva redan etablerade moskéer i Sverige. Det är inte första gången sådana förslag ställs och även företrädare från andra partier har föreslagit stängning av moské. På lokal nivå har föreslagen om nybyggnation av moskéer sedan långt tillbaka givit upphov till debatt och krav på att byggandet ska stoppas.
Sedan 2009 undersöker Surveyinstitutet på Linnéuniversitetet stödet för förslaget ”Begränsa byggandet av moskéer” hos den svenska befolkningen. I dessa enkäter har det varit möjligt att svara om man tyckte förslaget var mycket bra, ganska bra, varken eller, ganska dåligt eller mycket dåligt. Även om viljan att stoppa byggandet av nya moskéer inryms i förslaget i Surveyinstitutets frågeundersökningar så kan andra mindre drastiska begränsningar även vara inkluderade. Ett sådant exempel är om moskéer stoppas där församlingen företräder en viss religiös inriktning eller om lagbrott begås i församlingen, medan andra tillåts.
Stödet för förslaget att begränsa byggandet av moskéer är ganska utbrett i den svenska befolkningen. I figur 1 redovisas andelen som svarat att det tycker att förlaget är mycket bra (streckad svart linje) och andelen som svarat mycket och ganska bra (heldragen svart linje) mellan 2009–2022. Procentandelen svarande är markerade på den svarta y-axeln till vänster i figur 1. Det framkommer då att andelen som är positivt inställda till att begränsa byggandet av moskéer har ökat över tid. År 2009 tyckte en fjärdedel av svenskarna att det var ett mycket bra förslag att begränsa byggandet av moskéer, medan en tredjedel tyckte samma sak 2022. Andelen som tyckte att förslaget var mycket och ganska bra var ännu högre: 42 procent 2009 och 52 procent 2022. Som mest var stödet 2018, några år efter den så kallade flyktingkrisen 2015. Då var andelen som tyckte att det var ett mycket bra förslag att begränsa byggandet av moskéer 40 procent och andelen som tyckte att detta var mycket eller ganska bra var 58 procent. De senaste åren har således andelen som till övervägande del tycker att det är bra att begränsa byggandet av moskéer varit i majoritet i befolkningen.
Figur 1 Andel som stödjer förslaget att begränsa byggandet av moskéer (procent på den svarta y-axeln till vänster) och samband mellan viljan att begränsa byggandet av moskéer med självplacering på vänster-högerskalan samt med partival (Pearsons r och Eta på den röda y-axeln till höger).
Kommentar: Streckad svart linje anger procentandel som tycker att det är mycket bra att begränsa byggandet av moskéer. Heldragen svart linje anger procentandel som tycker att det är mycket eller ganska bra att begränsa byggandet med moskéer. Svarta linjer anger procent på den svarta y-axeln till vänster. Heldragen röd linje anger sambandet mellan åsikten om att begränsa byggandet av moskéer och självplacering på vänster-högerskalan. Streckad röd linje anger sambandet mellan åsikten att begränsa byggandet av moskéer och partival till riksdagen (Eta) Röda linjer anger samband enligt den röda y-axeln till höger.
Det ökade stödet för att begränsa byggandet av moskéer är inte den enda viktiga opinionsförändringen i denna fråga. Den andra förändringen är att frågan har politiserats av framför allt Sverigedemokraterna som mobiliserar väljare som vill begränsa byggandet av moskéer. Väljarmobiliseringen genom att politisera åsikten om begränsat moskébyggande är möjlig att se på flera sätt. I figur 1 redovisas bland annat sambandet mellan att vilja begränsa byggandet av moskéer och svarspersonernas självplacering på en 11-gradig vänster-högerskala (röd heldragen linje). Sambandsmåttet är Pearsons r och markeras på den röda y-axeln till höger i figur 1. I detta fall indikerar positiva värden att människor som är till höger i politiken ofta också vill begränsa byggandet av moskéer, medan människor till vänster i politiken i större utsträckning är emot en sådan begränsning. Ju närmare 1,00 och längre från 0,00, desto starkare samband mellan högerposition och en vilja att begränsa byggandet av moskéer.
Genom att följa den heldragna röda linjen framkommer att sambandet mellan placering på vänster-högerskalan och åsikt om att begränsa moskébyggandet blir allt starkare över tid. År 2009 och vid valet 2010 var det ett måttligt samband mellan åsikten att begränsa byggandet av moskéer och människors placering på vänster-högerskalan (r = 0,16 år 2009 och r = 0,20 år 2010). De som ville begränsa moskébyggandet fanns ungefär lika ofta till vänster som till höger i politiken. Efter att antalet människor som sökt asyl ökat 2015 och flera partier med Socialdemokraterna i spetsen lagt om sin flyktingpolitik i mer restriktiv riktning ökade sambandet mellan ideologisk vänster-högerposition och åsikt om att begränsa byggandet av moskéer betydligt. När sedan det ökande stödet för denna åsikt mojnar i slutet av undersökningsperioden ökar sambandet mellan ideologisk position och moskéåsikt än mer (r = 0,45 år 2022). Från att haft ganska lite att göra med väljarens självplacering på vänster-högerskalan har åsikt om att begränsa byggandet av moskéer ett mycket starkt samband med människors ideologiska vänster-högerposition. Dels kan människor som en längre tid stått till höger i politiken blivit alltmer kritiska till byggandet av moskéer. Dels kan människor som varit kritiska (eller blivit kritiska) till moskéer i allt större utsträckning uppfattat sig ha en ideologisk position till höger i politiken.
Den streckade röda linjen i figur 1 redovisar sambandet mellan åsikt om att begränsa byggandet av moskéer och partival vid riksdagsvalen 2010–2022 med måttet Eta. Det varierar från 0,00 (inget samband mellan åsikt om moskébyggande och partival) till 1,00 (perfekt samband mellan åsikt om moskébyggande och partival). Ju högre värde, desto starkare samband mellan åsikt om moskébyggande och partival. Även nu ökar sambandet efter att många människor sökt asyl i Sverige 2015. Det betyder att åsikter om en begränsning av möjligheten att bygga moskéer i allt större utsträckning skiljer sig åt mellan partiernas väljare.
När enskilda partier studeras märks att stödet för att begränsa byggandet av moskéer alltid varit stort bland Sverigedemokraternas väljare. År 2010 tyckte 85 procent av dessa att det var ett mycket eller ganska bra förslag att begränsa byggandet av moskéer, något som hade ökat till 88 procent 2022 (varav 76 procentenheter tyckte att förslaget var mycket bra). Detta kan tyckas vara en måttlig ökning. Men samtidigt har Sverigedemokraternas väljarkår mångdubblats mellan 2010 och 2022, vilket ger större tyngd åt denna opinionsförändring. Bland Kristdemokraternas, Moderaternas och Liberalernas väljare har stödet för att begränsa byggandet av moskéer ökat betydligt. År 2010 tycket 51 procent av Kristdemokraternas väljare att förslaget var mycket eller ganska bra, medan 81 procent tyckte detta 2022 (+29 procentenheter) (varav 40 procentenheter tyckte förslaget var mycket bra). Motsvarande förändring för Moderaternas väljare var från 48 procent 2010 till 67 procent 2022 (+19 procentenheter) och för Liberalernas väljare från 31 procent 2010 till 48 procent 2022 (+17 procentenheter).
År 2010 var stödet för att begränsa byggandet av moskéer bland Socialdemokraternas väljare ungefär lika stort som bland de borgerliga partiernas väljare: knappt 42 procent tyckte att förlaget var mycket eller ganska bra. Men förändring över tid är inte stor då motsvarande andel 2022 var drygt 44 procent (+3 procentenheter).
Relativt få av de som röstade på Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att förslaget att begränsa byggandet av moskéer är mycket eller ganska bra. År 2010 tyckte 25 procent av Vänsterpartiet väljare att förslaget var mycket eller ganska bra, något som 2022 hade minskat till 21 procent (–4 procentenheter). För Miljöpartiets väljare var motsvarande andelar 15 procent 2010 och 8 procent 2022 (–7 procentenheter).
Centerpartiets väljare är de enda som i allt större utsträckning tagit avstånd mot förslaget att begränsa byggandet av moskéer. År 2010 ansåg 42 procent av Centerpartiets väljare att det var ett mycket eller ganska bra förslag att begränsa byggandet av moskéer, någon som 2022 hade minskat till 28 procent (–14 procentenheter). Det kan vara så att partiets allt större vilja att omfamna liberalism kan ha spelat en roll, liksom partiledaren Annie Lööfs kritik av främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna.
Det verkar som om en viss form av begränsning av möjligheten att bygga moskéer har stöd bland en stor del av svenska befolkningen. För att skydda individer och minoriteter från vad som ibland kallas majoritetens diktatur finns det i liberala demokratier medborgerliga fri- och rättigheter. I Sverige finns dessa i den av grundlagarna som heter Regeringsformen (RF). I RF kapitel 6, §2:6 står ”religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” För många religiösa kan det vara en del av religionsutövningen att den sker i en lokal anpassad för ändamålet. För muslimer kan det vara en moské.
Magnus Hagevi 
Lämna en kommentar