Riksdagsvalet behöver bli mer robust

26 08 2022

Inför årets val till riksdag, regioner och kommuner har betydelsen av en robust val­administration ökat. Utrymmet för att göra misstag har krympt. På olika sätt ifrågasätts den liberala demokrati som många av oss sedan länge tagit som självklar. Efter Berlinmurens fall var vi många som trodde på demokratins segertåg över världen. Nu ser vi att den tidigare demokratiska framgången möts av bakslag och ifråga­sätts. Många forsknings­institut som undersöker det demokratiska läget i olika länder visar på en generell världsvid tillbaka­gång för demokratin, även i Europa.

Den svenska demokratin är inte isolerad från dessa problem. Under ett valår är det akuta problemet hur valet genomförs och att det uppfattas som legitimt, inte minst av dem som förlorat valet. Ett år efter att besvikna Trump­anhängare stormade den amerikanska kongressen lämnade valutredningen sitt slut­betänkande om hot och risker mot svenska val. Detta är en viktig anledning till att regeringen vill ge Valmyndigheten ytterligare 10 miljoner under 2022. Detta är bra för de akuta behoven, men bör bara ett första steg för att mer långsiktigt öka valens robusthet.

Allt fler väljare misstror hur de svenska valen genomförs. Ett exempel är att antalet över­klaganden till Valprövnings­nämnden efter valen 2018 satte rekord och mång­dubblades jämfört med föregående riksdagsval. En stor del av dessa över­klaganden rörde oreda i vallokaler och hanteringen av de många valsedlar som finns där, inte sällan utifrån påståenden på sociala medier.

I min bok ”Den svenska väljaren” (2022) analyserar jag data från Survey­institutets enkät­undersökning som efter riksdags­valet 2018 riktades till ett representativt urval av 1 315 svenska väljare. Resultaten är viktiga inför valen i år. Bland annat ställdes en fråga om väljarna trodde att riksdags­valet genom­fördes på ett korrekt sätt eller om det fanns problem som gjorde att riksdags­valet inte genomfördes korrekt. De flesta svarade att de trodde att valet genomfördes ”i stort sett korrekt”, medan en fjärdedel uppgav att de trodde att det genomfördes ”helt korrekt”. Det är inte ovanligt att vissa misstag sker i samband med en så omfattande organisation som riksdagsval. Att svara att riksdags­valet genomfördes i stort sett korrekt visar på en hälsosam medvetenhet om att fel kan förekomma, men att dessa inte rubbar förtroendet för valets legitimitet.

En sjättedel av väljarna var mer kritiska till hur valet genomfördes: en sjundedel svarade att valet var ”delvis inte korrekt” och endast 3 procent svarade ”inte alls korrekt”. Det som är intressant är att de kritiska väljare som menade att valet delvis inte eller inte alls genomfördes korrekt (dessa två svar kategoriserar jag i fortsättningen som att de inte uppfattade att valet genomfördes korrekt) var betydligt större bland vissa väljargrupper.

Det är främst väljare som har populistiska attityder och auktoritära värderingar som menar att riksdags­valet inte genomfördes korrekt. I Survey­institutets undersökning fick väljarna reagera på ett påstående som beaktade populistisk attityd: ”De flesta svenska politiker och makthavare tillhör en oärlig, makt­fullkomlig och avskild grupp som inte bryr sig om vanligt folks åsikter.” Ungefär fyra av tio svarade att de låg närmare att instämma i det populistiska påståendet än att inte göra det. Dessa betecknas ha populistisk attityd. Genom att fråga om väljarnas inställning till nationell suveränitet kontra globalisering, krav på anpassning till majoritetens normer, vilja till gemensam kultur i stället för mångkultur och att brottslingar ska straffas i stället för att vårdas konstruerades en skala som mätte graden av auktoritära värderingar.

Sjättedelen som menade att riksdags­valet inte gått korrekt till bland alla väljare fördubblas till över en tredjedel bland väljare med både populistisk attityd och auktoritära värderingar. Det är tydligt att väljare med populistisk attityd och auktoritära värderingar är extra mottagliga för tankar om att valet inte gått korrekt till. Andelen som är kritiska till valet ökar än mer om deras källa är sociala medier. Bland väljare med populistisk attityd och auktoritära värderingar vars källa för problem med valets genom­förande är sociala medier tror nästan två tredjedelar att valet inte gått korrekt till.

I en liberal demokrati har människor rätt att ha populistiska attityder och auktoritära värderingar. Men det är demokratiskt bra om människor med sådana attityder värderingar inte har anledning att ifrågasätta valens legitimitet. Detta sätter fokus på hur valen till riksdag, regioner och kommuner genomförs. Det är då viktigt att riksdag och regering gör sitt yttersta för att undanröja risker med att det i samband med valen uppkommer problem.

Eftersom de flesta överklaganden rör förhållanden i vallokalen och ofta är knutna till valsedlarna menar jag att det är främst där som reformer behöver genomföras. Regeringen bör därför genast tillsätta en utredning för att införa ett mer robust valsedels­system. Sedan länge är en akilleshäl det svenska systemet med individuella valsedlar för respektive parti. I de flesta demokratiska länder används en enda valsedel med alla partier och där väljaren markerar sin röst. Såväl forskare, val­observatörer som myndigheter har uppmärksammat att det nuvarande svenska valsedels­systemet öppnar för oreda i vallokalerna och misstänksamhet kring hur valet genomförs.

Genom att ta bort möjliga skäl till missnöje med valens genomförande byggs förtroende och risken minskar för att en missnöjd minoritet ser demokratiska val som illegitima.

Denna post är debattartikel som jag tidigare publicerat i Svenska Dagbladet


Åtgärder

Information

3 responses

30 08 2022
larsrams

”De flesta svenska politiker och makthavare tillhör en oärlig, maktfullkomlig och avskild grupp som inte bryr sig om vanligt folks åsikter.”
Vore intressant med lite seriös forskning i ämnet. För ”troende”, politiker och oss som tror på systemet. I alla fall än så länge.

30 08 2022
Hagevi

Hej Lars!
Frågan är ställd för att undersöka populism, inte som för att utgöra en korrekt beskrivning av faktiska förhållanden.
Magnus Hagevi

30 08 2022
larsrams

Inser detta. Men viss vore det intressant med en beskrivning av faktiska förhållande? (Var det Sokrates eller Platon som beskrev och kritiserade sofisterna?) Vem som nu skulle kunna och vilja göra en sån.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: