Bästa opinionsinstitut vid riksdagsvalet

16 09 2018

Inför årets riksdagsval visade opinionsföretagen ganska olika väljarstöd för partierna. En av de gånger då opinionsföretagens utsagor kan testas mot en oberoende verklighet är i samband med riksdagsvalet. Vid årets riksdagsval publicerade de opinionsföretag som mäter partisympatier sina sista resultat några dagar före valet. Undantaget utgörs av SCB som genomför sin sista mätning i maj, långt före valet, varför jag därför lämnar dem därhän. Förvisso kan saker och ting hända dagarna mellan sista mätningen och valdagen. Att jämföra opinionsföretagens sista valprognos med det faktiska valresultatet är ändå den bästa tidpunkten att kontrollera dessa mätningars tillförlitlighet. Vilket opinionsföretag låg närmast valresultatet 2018?

I tabell 1 redovisas ett sätt att jämföra opinionsmätningar: den genomsnittliga avvikelsen mellan opinionsföretagens sista mätning inför riksdagsvalet och det faktiska valresultatet. Genomsnittet erhålls genom att beräkna differensen mellan en uppgiven procent sympatisörer med ett parti och dess faktiska valresultat. Motsvarande beräkning genomförs för samtliga riksdagspartier och en kategori för övriga partier, varefter dessa differenser summeras och delas med antalet partier (inklusive övriga). Opinionsföretaget med den lägsta avvikelsen antas då vara det som bäst estimerat partiernas väljarstöd.

Tabell 1 Opinionsföretagens genomsnittliga avvikelse i procent mellan opinionsmätning och valresultat 2018 (procentenheter).

Tabell 1

Bästa opinionsföretag vid 2018 års riksdagsval var Demoskop. Deras genomsnittliga avvikelse var 1,0 procentenheter. Störst avstånd hade de till Moderaternas valresultat (1,8 procentenheters avvikelse) och minst till Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas valresultat (0,3 procentenheter avvikelse). Längst ned i tabellen finner vi YouGov och Sentio. I YouGovs sista mätning före valet låg de närmast Liberalernas valresultat (0,2 procentenheters avvikelse) och Sentio prickade Miljöpartiets valresultat. Såväl YouGovs som Sentios sista mätning avvek mest jämfört med Sverigedemokraternas valresultat (7,3 procentenheter respektive 6,5 procentenheters avvikelse).

Förvisso finns det alltid en slumpmässig osäkerhet vid opinionsmätningar av representativa urval. Vem som redovisar bäst och sämst mätning inför ett enstaka riksdagsval kan därför vara en sinkadus. Om vi dessutom jämför opinionsföretagens sista valprognos innan valdagen över flera val så finns det större chans att enskilda slumpmätningar spelar mindre roll. Kanske är det då möjligt att se en tendens om några av opinionsföretagens mätningar tenderar att hitta rätt i större utsträckning än andra. Vid de senaste fem riksdagsvalen har jag noterat partisympatierna som respektive opinionsföretag publicerade vid sin sista mätning före valdagen. Resultaten av dessa mätningar har jag jämfört med det verkliga valresultatet på samma sätt som jag gjorde ovan angående valet 2018. De summerade avvikelserna divideras därefter med antalet riksdagsval som opinionsföretaget presenterat en valprognos. Det opinionsföretag som då uppvisar den lägsta genomsnittliga avvikelsen antas vara det som bäst estimerat partiernas väljarstöd vid riksdagsval under 2000-talet. Resultatet redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Opinionsföretagens genomsnittliga avvikelse i procent mellan opinionsmätning och valresultat 2002-2018 (procentenheter).

Tabell 2

Resultatet i tabell 2 indikerar att några opinionsföretag tenderar att ha relativt små avvikelser mellan sin sista valprognos och det faktiska valresultatet. Novus ligger bäst till, följt av Sifo. Inizio har också relativt låg genomsnittlig avvikelse från valresultatet, men deras uppgifter härrör enbart från det senaste riksdagsvalet. Det går därför inte att avgöra om det rör sig om en enstaka tillfällighet eller inte. Opinionsföretaget som ligger sämst till är YouGov. Förvisso kan ett opinionsföretag som ligger närmast valresultatet skifta beroende på riksdagsval och vid alla mätningar finns en slumpmässig osäkerhet som kan inträffa just vid sista mätningen inför ett riksdagsval. Ett opinionsföretag som ligger långt ner i listan visar dock att det över tid har funnits en större osäkerhet vid dess mätningar.

Opinionsföretagen använder olika metoder. Vissa genomför sina enkäter via telefon, andra via internet eller en kombination av dessa insamlingssätt. Det viktigaste är troligtvis skillnader i urvalsmetoder där sannolikhetsurval står mot självrekryterade panelurval. För att självrekryterade panelurval ska bli mer representativa med väljarkåren genomförs omfattande viktningsmetoder. Medan den sannolikhetsurval bygger på vetenskapliga teorier bygger den självrekryterade panelurval på beprövad erfarenhet. De två opinionsföretag som ligger bäst till i denna jämförelse – Novus och Sifo – baserar båda sina undersökningar på sannolikhetsurval. Sentio och YouGov baserar helt eller delvis sina undersökningar på självrekryterade panelurval placerar sig långt ner på listan. Inizio – som också använder självrekryterande panelurval – har som tidigare nämnts endast genomfört en valprognos, men lyckades relativt bra med denna. Trots detta tycks några opinionsföretag som använder självrekryterande panelurval att ha en del kvar att bevisa vad gäller urvalsmetodens tillförlitlighet.

En annan fråga är om opinionsföretagen som kollektiv har blivit bättre eller sämre på att prognosticera valresultaten utifrån sin sista mätning inför riksdagsvalet. Genom att summera samtliga opinionsföretagens genomsnittliga avvikelser från resultatet för var och ett av riksdagsvalen 2002-2018 är det möjligt att erhålla en tendens om så varit fallet efter sekelskiftet. En sådan jämförelse visas i figur 1. Om den genomsnittliga avvikelsen är hög indikerar resultatet att opinionsföretagen som kollektiv varit sämre än om den genomsnittliga avvikelsen är låg.

Figur 1 Medelvärdet av opinionsföretagens genomsnittliga avvikelse mellan opinionsmätning och valresultat 2002-2018 (procentenheter).

Figure 1

En positiv trend av allt mindre avvikelser mellan opinionsföretagens sista mätning före riksdagsvalet  och det faktiska valresultatet bröts 2014. Vid det senaste riksdagsvalet 2018 redovisades de största genomsnittliga avvikelserna mellan opinionsföretetagen och valresultatet på denna sida av sekelskiftet. Väljarnas partipreferenser kan ha blivit svårare att mäta. Bland annat är det allt färre personer i urvalen som besvarar frågeundersökningarna. Men eftersom några av de självrekryterade panelurvalen ökar den genomsnittliga avvikelsen mellan opinionsföretag och valresultat kan också dessa nya urvalsmetoder dra ner det kollektiva helhetsintrycket för opinionsföretagen.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: