De tio största händelserna i svensk politik 2016

31 12 2016

Här är hela listan över 2015 års tio största händelser i svensk politik. Som alla riktiga listor startar den nedifrån på plats tio och räknas uppåt för att avslutas med ettan.

10. Vinst i välfärd.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog upp Vänsterpartiets paradfråga och under Ilmar Reepalus ledning utreddes frågan om vinster i välfärdsföretagen. Han kom fram till att de inte skulle få göra övervinster. Kritiken av vinster är inget problem för Vänsterpartiet som är kritiska till det kapitalistiska systemet, men statsminister Löfven har tidigare kritiserat förslag på vinstförbud. Partistrategiskt är det oklart varför Socialdemokraterna hjälper Vänsterpartiet att föra upp deras profilfråga på agendan. Frågan är dock en vänster-högerfråga där allianspartierna är helt avvisande. Dessutom tycks Sverigedemokraterna numera vara mot ett vinstförbud. Därmed verkar det ändå som om ett förslag om vinstförbund blir bortröstat i riksdagen.

9. SD-skandaler.

Det kan vara Sverigedemokraternas justitiepolitiska talesman Kent Ekeroth som blir åtalad för misshandel, SD-medlemmar med rasistiska kopplingar, familjedrama där partiledarens svärmor blir utesluten ur partiet, slutar jobba i riksdagen men tar ändå ut full lön eller att en SD-riksdagsledamot med antisemitiska motiv vill motarbeta Bonnierkoncernen genom att dra in presstödet för tidningar som inte ges ut av Bonnier. Inga av dessa skandaler verkar dock påverka det nuvarande stödet för Sverigedemokraterna.

8. Det svenska.

Plötsligt talade flera politiker om svenska värderingar. Eller svenska modellen. En diskussion var i vad mån det fanns svenska värderingar. En annan diskussion var vilka de svenska värderingarna i så fall var. Ytterligare en diskussion var om de eventuella svenska värderingarna var viktiga eller inte. En annan diskussion var om alla svenska invånare måste dela de svenska värderingarna och i så fall vilka av dessa värderingar.

7. Alliansens svårigheter att vinna röster i opposition.

I genomsnitt tappar regeringspartier tre procentenheter i väljarstöd under en mandatperiod. Att veta detta brukar vara en tröst för oppositionspartierna. Också under innevarande mandatperiod har regeringspartiernas samlade opinionsstöd minskat. Men det är inte regeringsalternativet i form av alliansen som ökat sitt opinionsstöd . Det är istället oppositionens extrempartier Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som står stärkare i opinionen än vad de gjorde vid valet 2014. Detta trots Moderaternas omfattande omsvängning i flyktingfrågan från öppna hjärtan till stängda gränser.

6. Tonläget i politiken.

Hårda angrepp och illvilliga tolkningar har blivit allt vanligare i medierna, speciellt i sociala medier. Helt falska nyheter dök upp och spreds på nätet, något som den hårda tonen kan ha underlättat. Moderaternas kommunikationsavdelning gick för långt i sina kränkningar av socialminister Annika Strandhäll (S) vilket ledde till att några avgick. Naturligtvis är några av de ledande debattörer som genomfört hårda och illvilliga uttalanden bland de främsta att beklaga det hårda tonläget…

5. PISA och TIMMS.

För första gången på länge visade svenska elever en positiv trend i de internationella jämförelserna om vad de lär sig i skolan. Medan nuvarande miljöpartistiska skolministern Gustav Fridolin gjorde sitt bästa för att hylla lärare, elever och alla andra än den förre liberale utbildningsminister Jan Björklund försökte Björklund själv i all ödmjukhet göra samma sak men ändå se till att åt sig äran och kritisera nuvarande skolpolitik. Men en sak var de flesta överens om: svensk skola behöver alltjämt förbättras.

4. Centerpartiets uppgång i opinionen.

Det var en gång ett parti som fick 2,5 procent i opinionsmätningarna och som riskerade att åka ur riksdagen. Men det var då. Nu är Centerpartiet det enda alliansparti som har en klar positiv trend i opinionen. Det är det enda alliansparti som alltjämt vill ha ett öppet flyktingmottande. Till skillnad från tidigare perioder står Centerpartiet klart till höger med en stark borgerlig profil och är ett ännu ett parti som uppfattar sig som liberaler. Centerpartiets förhoppning är ett betonande av näringspolitik ska tilltala traditionella centerpartigrupper på landsbygd med kopplingar till jordbruk och nya väljargrupper som önskar företagsvänligare politik.

3. Svenskt medlemskap i FNs säkerhetsråd.

Den socialdemokratiskt ledda kampanjen för att Sverige skulle bli invald i FN:s  säkerhetsråd lyckades. Under 2017 och 2018 kommer Sverige agera i internationell toppolitik och under 2017 innehar Sverige ordförandeposten i FN:s säkerhetsråd. I svensk politik är det en fjäder i hatten för Socialdemokraterna och deras utrikespolitiska förmåga. Det är också något konkret som utrikesminister Margot Wallström åstadkommit och som hon kan peka på, något som är ovanligt för svenska utrikesministrar.

2. Rysk upprustning och det svenska försvaret.

Den ryska upprustningen i Kaliningrad och förstärkning av flottan i Östersjön ökade det militära trycket på de baltiska NATO-länderna. Samtidigt uttalade den kommande amerikanske presidenten Donald Trump ett bristande intresse för att USA skulle försvara sina NATO-allierade vid en rysk aggression. Efter Georgien och Ukraina är det kanske dags för Putin nu att genomföra ett nytt test för hur långt han kan gå vad gäller militära angrepp? Efter år av kraftig avrustning kom en upprustning av det svenska försvaret upp på agendan. På kort sikt finns en klar inrikespolitisk konsekvens av det förändrade säkerhetsläget: en större del av statens resurser kommer att gå till försvaret. De borgerliga oppositionspartierna tävlade i att vilja ge nya miljarder till försvaret. Gotland strategiska läge och brist på försvar stod i ett speciellt fokus och svenskt NATO-medlemskap diskuterades med förnyat intresse. Men vad betyder ett NATO-medlemskap med Trump som president?

1. Miljöpartistiska haveriet.

Miljöpartiet har brutit rader av vallöften. Ett par av dem som sticker ut mest är partiets införande av ett restriktiv flyktingmottagande och den statliga försäljningen av Vattenfalls intressen i tysk kolindustri. Miljöpartiets löften om ett öppet flyktingmottagande och att Vattenfall skulle lägga ned hanteringen med brunkol fick ge vika för Socialdemokraternas intressen och Miljöpartiets vilja att sitta i regeringsställning. Ytterligare miljöpartistiska problem var det miljöpartistiska statsrådets Mehmet Kaplans samröre med representanter från organisationer som inte ansågs dela Miljöpartiets värderingar, problemet med en framstående medlem som inte ville hälsa på kvinnor genom att ta i hand och att språkröret Åsa Romson som fick avgå av någon anledning. Inte blev det bättre av att flera av Miljöpartiets före detta språkrör samlade sig i ett upprop och att det i riksdagen blottades en öppet kritisk falang mot partiledningen. Partiet som skulle vara det tredje största riksdagspartiet ligger nu nära 4-procentspärren i opinionsmätningarna. Frågan är vad en kampanjsugen Gudrun Schyman kan innebära: är det Miljöpartiet eller Feministiskt initiativ som sitter i riksdagen efter valet 2018?

Bubblare.

Den största bubblaren är kommunikationsproblemen över Öresundsbron i spåren efter den nya migrationspolitiken. Svårigheten att åka över Öresundsbron skulle definitivt varit på årets topp-tio-listan om ett brohuvud legat i Stockholm istället för långt nere i Skåne.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: