”Om det vore val idag…”

29 10 2016

Kanske är det lite pinsamt, men jag älskar opinionsundersökningar om partisympatier. Mätningar av partisympatier säger något om opinionen bland väljarna. Vilket block är störst? Vilka möjligheter finns att bilda majoritet? Hur går dansen runt riksdagsspärren på fyra procent? Men det som är roligast är nog att mätningarna inte säger allt utan lämnar utrymme för spekulation. Varför ser stödet för partierna ut som det gör? Tolkningar av mätningarna är intressanta.

Ofta inleds redovisningen av en partisympatiundersökning med en mening av typen ”om det vore val idag så skulle” det ena och det andra hända de olika partierna. Problemet med detta är att det inte är val när mätningen genomförs. Ingen valkampanj har ägt rum. Millimeterrättvisan i massmedia där partierna får framträda lika mycket finns bara inför valen. Mellan valrörelserna dominerar de stora partierna i större utsträckning. De osäkra väljarna behöver inte bestämma sig förrän valdagen. Dessutom förekommer ingen taktikröstning i opinionsmätningar. Vid riksdagsvalen kan väljare låta bli att rösta på sitt bästa parti och istället rösta på ett litet parti som riskerar att få färre än fyra procent av rösterna och trilla ur riksdagen. Väljare taktikröstar inte för att de vill vara snälla mot det lilla partiet, utan för att det kan behövas för att väljarens favoritparti ska komma i regeringsställning. Denna dynamik finns inte med i opinionsundersökningarna. Därför kan inte en opinionsmätning jämföras med ett riksdagsval och det ter mig lite meningslöst att räkna om procentsiffrorna i en opinionsmätning till riksdagsmandat.

Jag tycker det är intressant att spekulera om varför partiernas stöd ökar och minskar i opinionsmätningarna och fundera på hur den allmänna opinionen kan påverka politiken framöver. Det är roligt att spekulera, men ingen vet egentligen varför partiernas stöd skiftar i de olika opinionsmätningar som publiceras. För det krävs en helt annan typ av omfattande undersökningar än de som opinionsföretagen redovisar. En sådan studie redovisas i min bok Den svenska väljaren 2014. Genom att i mer genomgripande undersökningar ställa flera frågor till väljarna i urvalet ökar möjligheten att förklara röstningsbeteende. Men ingen undersökning täcker allt, varför det alltid finns intressanta politiska förhållanden kvar att undersöka ytterligare.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: