Socialdemokraternas tillbakagång i opinionen

24 01 2016

Söndagen 24 januari 2016 är ett dystert datum för Socialdemokraterna. Då noterade partiet sitt all time low i Sifo:s mätningar av svenskarnas partisympatier (läs här). En fråga som inställer sig är varför Socialdemokraternas opinionssiffror dalar just nu. Vad som då glömts bort är att en del påverkar partiernas väljarstöd på kort sikt – som partiledaren och olika aktuella politiska problem – annat på lång sikt. Den socialdemokratiska opinionskrisen kan på kort sikt vara relaterad till politiska sakfrågor som flyktingmottagande, väljarnas förtroende för partiledaren eller att regeringspartier tenderar att förlora väljare. Förvisso kan sådana kortsiktiga faktorer ha stor betydelse i politiken. Mycket pekar också på att de får allt större betydelse, men kortsiktiga problem har den fördelen att de kan rättas till relativt snabbt. Till de kortsiktiga faktorerna egenskaper hör dock att de är just kortsiktiga och kan komma att ändras i framtiden. Till exempel kan såväl partiledare som inte upplevs fungera bytas ut och en politisk fråga som väljarna inte gillar kan justeras.

Men väljarnas röstning påverkas också av långsiktiga förändringar som är faktorer som påverkar partierna på ett mer varaktigt och grundläggande sätt. Några snabba åtgärder som ändrar påverkan på väljarna från de långsiktigt verkande faktorerna finns inte. För Socialdemokraternas del är det mycket som tyder på att deras problem inte främst rör kortsiktiga faktorer, utan även långsiktiga. Även om de problem som nu associeras med flyktingmottagande reds ut så kvarstår de långsiktiga problemen för Socialdemokraterna.

Situationen kan illustreras med nedanstående diagram. I segervalet 1982 samlade Socialdemokraterna över 45 procent av rösterna, medan samma parti erhöll mindre än en tredjedel av samtliga röster i senaste riksdagsvalet, vilket beskrivs i figuren intill av den heldragna röda linjen. Dessutom har jag lagt in Socialdemokraternas opinionsstöd i Sifo:s januarimätningar sedan 2006 och framåt, vilken ungefär motsvara den period som Socialdemokraterna fått möta Alliansen som regeringsalternativ. Den streckade svarta linjen visar (utifrån en regressionsanalys) på den övergripande tendensen av partiets tillbakagång utan att enstaka val eller opinionsmätningar – kortsiktiga faktorer – påverkar.

Socialdemokraternas väljarstöd 1982-2014

Avståndet mellan Socialdemokraternas väljarstöd i Sifo-mätningen från januari i år upp till den generella tendensens streckade linje kan sägas motsvara effekten av de kortsiktiga faktorerna på Socialdemokraternas tillbakagång. Om istället avståndet mellan ändpunkterna på den generella tendensen streckade linje jämförs får vi en indikator på den långsiktiga minskningen utan inverkan av kortsiktiga faktorer. Då framgår att Socialdemokraternas långvariga kräftgång i opinionen är tre gånger så omfattande än den kortsiktiga. En stor del av Socialdemokraternas problem bör således vara relaterade till förändringar som sker på lång sikt, inte partiledare, flyktingmottagande, olika utspel eller andra kortsiktiga förändringar.

De kortsiktiga faktorerna fångas också upp av hur stödet för Socialdemokraterna varierar i Sifo:s partisympatimätningar. Socialdemokraternas stöd i opinionsmätningarna varierar drastiskt under mandatperioden och tycks inte sällan vara större än skillnaderna i röstning mellan två val. Den nu aktuella opinionsmätningen från Sifo gör dock gällande att stödet för Socialdemokraterna ligger betydligt under den långsiktiga trenden.

Vilka är då de långsiktigt verkande faktorer som verkar negativt för Socialdemokraterna? Detta förklaras i den nyutkomna boken Den svenska väljaren 2014 (Gleerups). I den har jag studerat väljarna i samband med riksdagsvalet 2014. Data utgörs av Survey 2014, en frågeundersökning av ett urval som representerar röstberättigade svenskar upp till och med 85 år, genomförd av Surveyinstitutet i samband med senaste riksdagsvalet.

I Den svenska väljaren 2014 framkommer att det finns ett starkt samband mellan väljarnas egen uppfattning var de befinner sig på vänster-högerskalan och deras val av parti. Men också att det över längre tid blir vanligare att väljarna placerar sig på höger sida i politiken än åt vänster. Detta trots att andelen väljare som placerade sig till vänster i politiken ökade något i riksdagsvalet 2014. Vid en jämförelse med tidigare forskning framstår det som att allt fler väljare placerar sig på höger sida i politiken, medan allt färre placerar sig åt vänster, men framförallt minskar andelen väljare som placerar sig i mitten. Sådana långsiktiga värdeförändringar påverkas i väldigt lite utsträckning av vilka personer som leder de svenska partierna. Värdeförändringar är istället resultat av långsiktiga samhällsförändringar i väljarnas vardag.

Värdeförändringar bland väljare hör samman med andra förändringar i samhället. För ett gammalt arbetareparti som Socialdemokraterna är den minskade andelen väljare som är arbetare en utmaning. Därtill visar analyserna i Den svenska väljaren 2014 att andelen som själva uppfattar sig som arbetare minskar. Även bland dem som uppfattar sig som arbetare är det allt färre som placerar sig på vänster sida i politiken. Till detta kommer att klass betyder allt mindre när väljarna röstar. Istället ökar andelen väljare med högskoleutbildning, en väljargrupp där Socialdemokraterna sedan länge är svaga.

Den svenska väljaren 2014 visar dessutom att Socialdemokraterna främst finner sitt stöd bland äldre väljare, medan stödet är svagt bland yngre väljare. Rent krasst innebär generationsförändringen att Socialdemokraterna tappar i väljarstöd allt eftersom ”sistagångsväljarna” dör.

Ytterligare ett problem för Socialdemokraterna är att den klassiska konflikten mellan vänster och höger fått konkurrens av en ny framväxande åsiktsdimension. I Den svenska väljaren 2014 framgår att allt fler väljare beaktar vad forskare beskriver som libertära och auktoritära värden vid sidan om vänster-högerskalan (om detta har jag också pratat om här). Den nu aktuella konflikten om flyktingmottagande är ett exempel på betydelsen av libertära och auktoritära värden. Invandringspositiva väljare tenderar att ha libertära värderingar, medan invandringskritiska väljare tenderar att ha mer auktoritära värderingar. Eftersom Socialdemokraterna mobiliserar sina väljare utifrån en konflikt mellan vänster och höger i politiken är det ett problem när politiken handlar om en annan konflikt där partiet inte har någon klar ståndpunkt.

Forskning visar att väljarnas röstning i allt större utsträckning påverkas av kortsiktiga effekter som snabbt kan förändras. Men alltjämt har långsiktiga effekter mycket stor betydelse. Den långsamma utveckling som sker i denna grupp av förklaringar till väljarnas röstning är svåra att förändra. Därför bör den långsiktiga utvecklingen betraktas som den mer allvarliga krisen för den gamla vänsterns grand old party – Socialdemokraterna – mer än de nu akuta frågorna som flyktingmottagandet. Det finns en stor risk att dagens akuta kriser endast är symptom som visar att Socialdemokraterna är en skugga av sitt forna jag.

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

23 04 2016
Jonas M

Jätteintressant kommentar… Har du gjort samma analys på övriga riksdagspartier i din bok?

23 04 2016
Hagevi

I ”Den svenska väljaren 2014” finns flera analyser ligger till grund för den som presenteras i min blogg. Vad gäller andra partier finns en motsvarande analys för Centerpartiet: https://hagevi.wordpress.com/?s=centerpartiet och till viss del även vad gäller Folkpartiet på Partiforskningsprogrammets blogg: http://partiforskning.gu.se/Partibloggen/folkpartiet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: