Här är hela listan över 2015 års tio största händelser i svensk politik. Som alla riktiga listor startar den nedifrån på plats tio och räknas uppåt för att avslutas med ettan.
10. Vad sa utrikesminister Margot Wallström?
En speciell diskussion som då och då blommade upp i debatten gällde olika uttalanden från utrikesminister Margot Wallström. Inte sällan kunde dessa uttalanden kopplas till situationen i Mellanöstern. Frågan verkar vara en het potatis att besvara och inte mindre tolka (se här). En del i denna fråga kan egentligen vara inrikespolitik. Både i Sverige och i andra länder är det vissa opinioner som tilltalas av kritik både från och av Sverige.
9. Terror, attacker och slutet på den naiva politiken
I och med attentatet i Paris riktades blickarna på ett möjligt attentat på svensk mark. Till detta kom attentatet i en skola i Trollhättan. Vad kan göras för att förhindra terrorism och attentat? Statsminister Stefan Löfven konstaterade att de varit naiva och lovade krafttag, bland annat vad gäller personer som reser från Sverige för att strida i konflikter i Mellanöstern.
8. Anna Kinberg Batra
Inom Moderaterna skedde ett mindre dramatiskt partiledarbyte efter att Fredrik Reinfeldt avgått och ersatts av Anna Kinberg Batra. Däremot har Moderaterna också ändrat sin flyktingpolitik i mer restriktiv riktning. Men detta verkar inte vara bundet till den nya partiledarens person. Men ”öppna era hjärtan” blev en moderat parantes och partiet tycks vara tillbaka till sin gamla flyktingpolitik. Kanske är de därmed beredda att ge Socialdemokraterna hjälp med ytterligare restriktioner för de som vill fly till Sverige?
7. Ebba Busch Thor
Plötsligt avgick Göran Hägglund genom att twittra om saken. Därpå följde en dramatisk partiledarstrid inom Kristdemokraterna där den ena kandidaten avlöste den andra i kampen mot utmanaren Ebba Busch Thor. Men hon vann. Hennes seger förebådade en politisk omsvängning för partiet mot en mer konservativ politik med mer restriktiv flyktingpolitik, hårdare straff inom kriminalvården och en satsning på försvaret och svenskt NATO-medlemskap. Ett sådant kristdemokratiskt parti skulle vara långtifrån det parti där många sympatisörer gömde flyktingar, var vapenvägrare och besökte fångar i deras fängelse.
6. Konflikten SD och SDU
Socialdemokraterna gjorde det på 1910-talet. Moderaternas föregångare gjorde det på 1930-talet. Folkpartiet funderade på att göra det på 1970-talet. Men 2015 kapade Sverigedemokraterna banden med sitt ungdomsförbund SDU. Även denna gång menade moderpartiet att dess ungdomsförbund var för radikalt.
5. Regeringens helomvändning till restriktiv flyktingpolitik
Vid en blek presskonferens annonserade den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen att de skulle införa en mycket restriktiv flyktingpolitik. Fast den restriktiva flyktingpolitiken kallades istället för andningspaus. För regeringspartierna var den nya restriktiva flyktingpolitiken ett piller med varierande beskhet. Socialdemokraterna har tidigare inte varit kända för att förespråka en liberal flyktingpolitik, men för Miljöpartiet var den öppna flyktingpolitiken ett stort nummer under valkampanjen 2014. Ett brutet vallöfte, kan tyckas.
4. Socialdemokraternas fortsatta tillbakagång i opinionen
Socialdemokraterana var partiet som ständigt samlade runt 45 procent av rösterna. Ett parti som alltid innehade makten, även när de borgerliga partierna lånade regeringstaburetterna. Denna roll verkar vara förpassad till historien. Socialdemokraterna verkar vara glada om deras opinionssiffror inte faller för långt från det mediokra valresultatet 2014. Den förändring av svensk politik som detta innebär är, vid sidan av Sverigedemokraternas uppgång i opinionen, mycket anmärkningsvärd.
3. Decemberöverenskommelsens fall
När Kristdemokraterna hade sitt riksmöte utvecklades plötsligt en svag kritik till en fullständig revolt mot Decemberöverenskommelsen. Den nyvalda partiledaren Ebba Busch Thor förlorade formellt striden, men gjorde ett sådant lamt motstånd att få trodde att hon tyckte annorlunda än revoltörerna. Helt plötsligt var Kristdemokraterna i centrum i politiken, vilket säkert ökade rebellustan hos ledamöterna. Men när väl omröstningen var över så hoppade alla borgerliga partier av Decemberöverenskommelsen och det uppflammande intresset kring Kristdemokraterna slocknade snabbt. Medias intresse riktades istället mot regeringsfrågan och de stora partiernas dans. Resten av Kristdemokraternas stora föreställning på partiets riksmöte föll därför i mediaskugga. Angående Decemberöverenskommelsen så tycks dess fall inte betyda något under innevarande mandatperiod så länge de borgerliga partierna lägger sina separata budgetmotioner. Det betyder att regeringen får igenom sin budgetmotion som om Decemberöverenskommelsen alltjämt gällde. Men nästa mandatperiod så kan det vinnande blocket (som kunde ha varit Alliansen) inte räkna med att oppositionen lägger ned sina röster i den avgörande budgetomröstningen. Trovärdigheten i att något av blocken skulle kunna samla en majoritet av rösterna är i nuläget mycket låg.
2. Sverigedemokraternas uppgång
Sedan riksdagsvalet 2014 – då Sverigedemokraterna vann många nya riksdagsmandat – har partiet gått framåt i opinionen. Inför framtiden är en fråga vad som händer när nästan alla partier börjar föra en mer restriktiv flyktingpolitik. Stärker det Sverigedemokraternas trovärdighet som invandringskritiskt parti, eller börjar några av deras tidigare sympatisörer uppskatta många av de etablerade partiernas mer restriktiva flyktingpolitik?
1 Flyktingmottagandet
Från att antalet asylsökande de senaste åren i huvudsak har pendlat mellan 2000-4000 människor per månad (med några enstaka toppar på 8 000-10 000 asylsökande) sökte plötsligt nästan 40 000 människor asyl i Sverige under oktober och över 36 000 i november. Därmed har flyktingpolitiken seglat upp till att vara bland de stora frågorna i svensk politik.
Magnus Hagevi 
Lämna en kommentar