Det privatreligiösa är också politiskt

5 05 2015

När det gäller hur religion påverkar politiska åsikter är det främst bland aktivt religiösa människor – oftast kyrkobesökare – som en sådan påverkan noterats. Men det finns även religiösa människor som aldrig eller mycket sällan går i kyrkan eller andra religiösa organisationer. I en artikel som jag publicerade i Journal of Church and State kallar jag dessa för privatreligiösa. Här finns bland annat nyandlighet (New Age), traditionell folktro och vanlig gudstro.

Ibland uppfattas privatreligiösa plocka ihop sin egen religion från ett smörgårdsbord utifrån vad de tycker passar den egna livsstilen. Utifrån bilden av plockandet från ett religiöst smörgåsbord är en vanlig uppfattning att privatreligiositet inte har något samband med politik. Privatreligiositeten skulle helt enkelt vara för privat och individuell för att kunna ge något sammanhållet samband med politiska åsikter.

I min forskning visar jag dock att detta är fel. Dels kan människor välja privatreligiositet utifrån värderingar som också är viktiga för politiska åsikter, vilket i så fall leder till ett samband mellan religiositet och politik. Dels är det möjligt att privatreligiösa föreställningar kan leda en del människors politiska åsiktsbildning.

Privatreligiösa har olika religionsutövning. En del ber till Gud, andra ber inte men tror på Gud, somliga tror på Gud och besöker någon enstaka gång en kyrka, medan det finns några som någon enstaka gång besöker en kyrka trots att de inte tror på Gud. Den sistnämnda gruppen är enklast att klara av: de har ingen speciell politisk profil som kan relateras till deras religionsutövning.

Privatreligiöst troende som någon enstaka gång dyker upp i kyrkan tycks vara en egenskap som är associerad med en livsstil som också innehåller högerinriktade åsikter om ekonomisk politik. Personer med denna typ av privatreligiositet vill ofta minska och privatisera den offentliga sektorns verksamhet samt minska skatten.

Privatreligiöst troende som aldrig ber till Gud (eller går i kyrkan) har åsikter som bottnar i auktoritära värden och som i mycket stämmer överens med vad som kan förknippas med den amerikanska kristna högern. I denna privatreligiösa grupp är det relativt vanligt att stödja en restriktivare abortlag och minskat flyktingmottagande och bistånd till fattiga länder. Däremot är de ofta motståndare till homosexuellas rättigheter, kultursatsningar och åtgärder mot miljöproblem.

Privatreligiösa bedjare har istället mer libertära värden. De vill i relativ stor utsträckning avskaffa kärnkraften, stödja homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan könen, åtgärda miljöproblem, korta arbetstiden, behålla rätt till fri abort, ge bistånd till fattiga länder och inte minska flyktingmottagandet.

Förvisso är sambanden mellan privatreligiositet och politiska åsikter ofta svaga (men inte alltid). Resultatet visar ändå på att privatreligiositet på olika sätt kan ingår i skilda livsstilar som på ett varierande sätt har samband med politiska åsikter och värderingar.

Krönika publicerad i Barometern och Oskarshamns-Tidningen 5 maj samt i Smålandsposten 20 april 2015.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: