Lärarsegregation

22 09 2014

Under förra årskursen hade jag mina barn i samma skola, årskurs 1 och 2. Skolrummen var placerade mittemot varandra vid ett gemensamt kapprum. När jag kom för att hämta mina barn stod ofta dörrarna till respektive klassrum på vid gavel. Inget annat ljud hördes än det koncentrerade raspandet av pennor och blad som vändes i böcker. Barnen är glada över sin skola och stolta över sina kunskaper: de har lärt sig massor. Det är lätt att som förälder att vara tacksam över en sådan lärandemiljö.

En av mina kollegor som bor i en annan del av landet kom i sommar hem med sin familj från en längre utlandsvistelse. I en uppdatering på Facebook beskriver han första dagen i svensk skola för ett av sina barn. Mellan halv nio och nio är det ”drop in”, sedan en halvtimmes skolarbete följt av en lika lång rast. Några minuter efter klockan tio sätter nästa lektion igång och avslutas en knapp timme senare för en timmes lunch. ”Tydligen hinner de jobba någon timme innan skoldagen tar slut på eftermiddagen”, skriver min kollega. I slutet av uppdateringen på Facebook skriver min kollega att läraren lovar att det inte ska bli så mycket läxor eftersom det är stressigt för föräldrar och barn. Men däremot ska läraren beställa hörselkåpor till alla barnen. Uppdateringen på Facebook ger uttryck för en stor besvikelse vid skolstarten.

De ovan beskrivna skolorna är båda kommunala, låt vara i olika kommuner. Upptagningsområdet till mina barns skola kan beskrivas som relativt blandat. Här finns till exempel villor, radhus, bostadsrätter och hyreshus. Jag tror inte att upptagningsområdet för min kollegas barn kan uppfattas ha lägre social status. Men ändå är vår upplevelse av den svenska skolan mycket olika. Till detta kan det finnas många förklaringar. Men elevernas kunskap bestäms till största del av kvaliteten på undervisningen. Då är läraren central. Därmed kan utbildningens kvalitet variera med lärarnas ambitioner, kompetens och yrkeskunnande.

I massmedia larmas ibland om att intagningspoängen på lärarutbildningen är låg. Man får lätt intrycket att vem som helst kan läsa till lärare. Ofta har jag undervisat lärarstudenter på olika universitet. Många av dem är mycket duktiga. Men bland lärarstudenterna finns också några som inte verkar lika intresserade av sin utbildning utan försöker klara betygsgränsen för godkänd och hanka sig vidare.

Det är en rimlig tanke att lärare under sin yrkesutövning uppvisar en liknande variation i kvalitet som under studietiden. Jag gissar att när en framgångsrik lärare söker jobb så är det fler som väljer skolor som för dem har en attraktiv arbetsmiljö, men att de flesta väljer bort vad som kan uppfattas som problemskolor (undantaget några som vill ta tag i problemen, de finns också). Risken är då att skolor med en dålig arbetsmiljö i allt större utsträckning samlar lärare som inte kan få något annat arbete med sin motivation och sitt kunnande. Vi får då en slags lärarsegregation mellan skolor. Jag skulle vilja veta hur stor den är och om den har ökat på senare år.

Krönika publicerad i Baromentern, Oskarshamns-Tidningen och Smålandsposten måndag 22 september 2014.

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

22 09 2014
Joakim Larsson

Det låter intressant. Ska du genomföra någon studie i frågan?

23 09 2014
Hagevi

Det får framtiden utvisa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: