Gustav Fridolin i Vårgårda möte

19 08 2014

På söndagskvällen var det dags för Gustav Fridolin, det ena av miljöpartiets språkrör, att frågas ut av pastorerna Britta Hermansson och Robert Eriksson på Vårgårda möte (se hela utfrågningen här). Det var den tredje av åtta utfrågningar av partiledarna inför valet som Equmeniakyrkan (f d Missionskyrkan) arrangerar tillsammans med samfundets församlingar i Vårgårda kommun.

Det var ett språkrör fyllt med självförtroende som äntrade scenen i idrottshallen. Miljöpartiet har inte bara opinionen i ryggen inför riksdagsvalet. Miljöpartiet är dessutom ett allt mer framgångsrikt parti i Equmeniakyrkans medlemskår. Kanske märktes detta i utfrågningarna då Miljöpartiets problembeskrivning till stor del verkade sammanfalla med pastorernas. Enda frågan som ifrågasatte partiet rörde hur dess politik påverkade folk på landsbygden. Hermansson undrade om inte Miljöpartiet var väl storstadsfixerat. Det är unga människor i storstäder röstar på partiet. Bilen behövs inte i storstäder, men den behövs på landet, resonerade Hermansson och frågade: Hur ska man ha råd att bo kvar på landsbygden om bränslet höjs så mycket? Det tyckte Fridolin att man borde ha ändå.

Riktigt ödesmättad blev Hermansson när hon med orden från Fridolins språkrörskollega Åsa Romson beskrev hotet mot miljön och ett stort behov av snara åtgärder. Därför var det lite överraskande att svaret från Fridolin inte alls var lika ödesmättat. Det gällde att göra det som inte är bra för miljön dyrare eller förbjuda det, samtidigt som det som var miljövänligt skulle bli billigare. Dessutom, lovade Fridolin, skulle tågen komma i tid.

Att förändring är möjligt kan sägas vara ett tema i de svar som Fridolin levererade. När samtalet startade var ämnet migration. Med Vittsjö som exempel hävdade Fridolin att det var möjligt att få från främlingsfientlighet till engagemang för flyktingmottagning. Han ville kunna säga att till sina barn att han gjorde sitt för att lösa miljöproblemen. Och hans mamma kamp under sjukdom och hennes järnvilja att ta sig fram trots detta fick honom att peka på betydelsen av hennes tro.

Men allt eftersom utfrågningen fortgick börjar det glättiga bli lite för mycket. När Fridolin ska berätta om ett exempel på ”life changing moment” så blir det när Peps Persson spelar reggae för flyktingar. När han själv, hittills den ende i utfrågningen, får frågan om som tro börjar Fridolin för första gången under utfrågningen se lite mindre säker ut, letande efter orden. Plötsligt verkar det vara på riktigt, på allvar. Han säger att hans tro en övertygelse om att vi är en del av något mycket större och en gudstro och Jesus som ger mig en trygghet. Till sist passar Fridolin på att tacka alla runt om i församlingar som jobbar för att alla människor ska respekteras för dem de är.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: