Fortsatt Bradley-effekt för SD?

26 05 2014

Flera opinionsmätningar inför valet till Europaparlamentet och vallokalsundersökningen som Sveriges television (SVT) gjorde under valnatten (SVT Valu) uppgav ett mindre väljarstöd för Sverigedemokraterna än vad som var fallet när de faktiska rösterna räknats samman. Mycket pekar på att Sverigedemokraternas stöd i opinionsmätningar påverkas av en svensk variant av Bradley-effekten.

Tom Bradley var borgmästare i Los Angelese och kandiderade 1982 till guvenörsposten i Kalifornien. I de flesta opinionsmätningar låg han etta och såg ut som en klar vinnare fram till att valresultatet var färdigräknat. Då fick Bradley se sig slagen av republikanen George Deukmejian. Hur kunde opinionsmätningarna visa så fel? Ett svar på frågan rör det förhållandet att Bradley är svart och Deukmejian vit.

En förklaring till Bradleys oväntade förlust var att vita väljare — speciellt om de vanligtvis sympatiserar med demokratiska kandidater — inte ville medge för intervjuaren vid opinionsmätningen att de istället för att rösta på en svart demokrat hellre röstade på en vit republikan. För att dölja sin socialt oacceptabla rasism uppgav de istället att de skulle rösta på Bradley, men när de väl kom till vallokalen röstade de på inte på den svarta kandidaten utan Deukmejian med vit hudfärg (eller struntade i att gå och rösta). Att i opinionsmätningar uppge sig vilja rösta på den svarta kandidaten, fast svarspersonen inte vill göra det kallas därefter för Bradley-effekten.

En svensk motsvarighet till Bradley-effekten är om svarspersonen inte vill uppge sympati för Sverigedemokraterna när opinionsföretaget ringer och frågar vem man skall rösta på om det vore val idag. Att uppge ett stöd för Sverigedemokraterna kan uppfattas som kontroversiellt och svarspersonen vill inte känna sig anklagad för att vara rasist. Istället väljer svarspersonen att svara något annat.

Efter det att Sverigedemokraterna etablerat sig i riksdagen finns en diskussion om att väljare inte uppfattar sådana sympatier som lika stigmatiserande. Därmed skulle också Bradley-effekten klinga av. Skillnaden mellan opinionsmätningar och resultat i Europaparlamentsvalet indikerar att många som är SD-sympatisörer alltjämt vid opinionsmätningar undviker att uppge sympatier för Sverigedemokraterna. Detta skulle betyda att stödet för Sverigedemokraterna fortfarande kan vara underskattade i opinionsmätningarna.

Inför riksdagsvalet 2010 skrev jag om en möjlig Bradley-effekt i opinionsmätningar (läs här).  

 

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: