Snart kommer supermånga mellanvalår

27 01 2014

År 2014 har blivit kallat för supervalåret. I svenska sammanhang behövs inte mycket för att få denna benämning. Det räcker med ett val mer än vanligt. Söndag 14:e september sker riksdagsvalet och eftersom vi har gemensam valdag äger även val till kommun och landsting rum samtidigt. I år är det också val till Europaparlamentet. Denna valdag är 25:e maj, 112 dagar före riksdagsvalet. En hög valtemperatur under året kommer att engagera människor politiskt och gynna intresset för det nystartade Statsvetarprogrammet på Linnéuniversitetet.

Före 1970 skedde valet till riksdagen ett annat år än valet till kommuner och landsting, båda med jämna fyraårsintervall. Det betydde att den svenska allmänheten ställdes inför sin uppgift som väljare vartannat år. När den gemensamma valdagen infördes 1970 befarades att fyraåriga mandatperioder skulle innebära för stora tids­mässiga avstånd mellan väljare och valda. Därför kortades mandatperioderna till tre år. Bland annat innebar det att varje gymnasist som gick en treårig linje fick uppleva valrörelse med bokbord, partiernas skolpresentationer och skolval. Många människor torde ha startat sin partipolitiska aktivitet som resultat av att fått känna av den höga valtemperaturen i skolan.

I samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet kom politikerna fram till att mandatperioden var för kort för att en regering skulle kunna hinna genomföra ett politiskt program. I stället fick partierna ägna en stor del av den korta mandatperioden att bedriva valrörelse och brassa på med valfläsket. Med fyra år skulle en regering kunna bli tillsatt, genomföra reformer och kunna gå till val på uppnått resultat, var tanken. Det må ha blivit som det blev med detta. Men det betyder att svenska väljarna nu har gått från att ha riksomfattande val vartannat år, via vart tredje år, till att nu ha val vart fjärde år.

Det är vanligt att säga att två veckor är en lång tid i politiken. På fyra år hinner mycket att hända. Till exempel kan en hel årskull gå igenom gymnasiet utan att där möta den ofta engagerande valkampanj som bland annat bedrivs av partiernas ungdomsförbund. Jag tror att en del, absolut inte alla, av ungdomsförbundens rekryteringsproblem kan hänföras till förlusten av att var tredje år kunna engagera och mobilisera politisk intresserade på gymnasierna. Europaparlamentsvalet har inneburit att riksomfattande val har kommit lite oftare än vart fjärde år. Denna typ av val äger rum vart femte år och kommer därmed på andra tider än riksdagsvalet. Detta har utnyttjats på gymnasierna i undervisningen för att engagera elevernas samhällsintresse samt för att främja deras medborgaranda.

Men 2014 råkar Europaparlamentsvalet inträffa samma år som riksdagsvalet (och kommunal- och landstingsvalet). Det betyder att de gymnasielever som börjar sina studier 2015 har tre år av studier utan någon form av allmänna val. Låt mig gissa att det i denna årskull kommer att vara färre som är aktiva i politiska partier än bland dem som finns i kringliggande årskullar. För efter supervalåret kommer supermånga mellanvalår.

Krönika publicerad i Baromentern och Oskarshamns-Tidningen 27 januari samt Smålandsposten 7 januari 2014.

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

5 02 2014
Jan Lahti

En intressant analys. Samtidigt tror jag att valdeltagandet skulle minska på kommun- och landstingsnivå om vi skilde deras valdagar från riksdagsvalet.

6 02 2014
Hagevi

Det håller jag med om/Magnus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: