Socialdemokraternas har fler problem än partiledaren

22 01 2012

Nu när Håkan Juholt annonserat sin avgång, är problemen över för Socialdemokraterna? Vad som då glömts bort är att en del påverkar partiernas väljarstöd på kort sikt – som partiledareffekter – annat på lång sikt. Den socialdemokratiska krisen relateras ofta till Juholts partiledarskap. Förvisso kan sådana kortsiktiga faktorer ha stor betydelse i politiken. Mycket pekar också på att de får allt större betydelse, men kortsiktiga problem har den fördelen att de kan rättas till relativt snabbt. Till exempel kan en partiledare som inte upplevs fungera bytas ut och en politisk fråga som väljarna inte gillar kan justeras. Det är den processen som Socialdemokraterna genomgår nu.

Men väljarnas röstning påverkas också av långsiktiga faktorer på ett mer varaktigt och grundläggande sätt. Några snabba åtgärder som ändrar påverkan på väljarna från de långsiktiga faktorerna finns inte. För Socialdemokraternas del är det mycket som tyder på att deras problem inte bara rör kortsiktiga faktorer, utan även långsiktiga. Socialdemokraternas problem berör betydligt mer än Juholts – eller för den delen Mona Sahlins – partiledarskap.

Rekordvalet 1968 samlade Socialdemokraterna en majoritet av rösterna, medan samma parti erhöll mindre än en tredjedel av samtliga röster i senaste riksdagsvalet, vilket beskrivs i figuren intill av den heldragna röda linjen. Sista punkten utgörs dock av Socialdemokraternas väljarstöd enligt Sifos januarimätning (som presenteras i GP och SvD). Den streckade röda linjen visar på den övergripande tendensen av partiets tillbakagång utan att enstaka val – kortsiktiga faktorer – påverkar. 

Avståndet mellan Socialdemokraternas väljarstöd i Sifo-mätningen upp till den generella tendensens streckade linje kan sägas motsvara effekten av de kortsiktiga faktorerna på Socialdemokraternas tillbakagång. Om istället avståndet mellan ändpunkterna på den generella tendensen streckade linje jämförs får vi en indikator på den långsiktiga minskningen utan inverkan av kortsiktiga faktorer av den typ som Juholt antas representera. Då framgår att över hälften av Socialdemokraternas långvariga kräftgång i opinionen främst bör relateras till långsiktiga faktorer, inte partiledare, olika utspel eller andra kortsiktiga faktorer.

Vilka är då de långsiktiga faktorer som verkar negativt för Socialdemokraterna? Detta förklaras i den nyutkomna boken Den svenska väljaren (Boréa bokförlag). I den har 11 forskare knutna till Linnéuniversitetet studerat väljarna i samband med riksdagsvalet 2010. Data utgörs av Survey 2010, en frågeundersökning av ett urval på 1497 personer, som representerar röstberättigade svenskar upp till och med 85 år, genomförd av Surveyinstitutet i samband med riksdagsvalet förra året.

I Den svenska väljaren framkommer att det finns ett starkt samband mellan väljarnas egen uppfattning var de befinner sig på vänster-högerskalan och deras val av parti. Men också att det är vanligare att väljarna placerar sig på höger sida i politiken än åt vänster. Vid jämförelse med tidigare forskning framstår det som att allt fler väljare placerar sig på höger sida i politiken, medan allt färre placerar sig åt vänster, men framförallt minskar andelen väljare som placerar sig i mitten. Sådana långsiktiga värdeförändringar påverkas i väldigt lite utsträckning av vilka personer som leder de svenska partierna. Värdeförändringar är istället resultat av långsiktiga samhällsförändringar i väljarnas vardag.

Värdeförändringar bland väljare hör samman med förändringar i samhället. För ett gammalt arbetareparti som Socialdemokraterna är den minskade andelen väljare som är arbetare en utmaning. Därtill visar analyserna i Den svenska väljaren att andelen som själva uppfattar sig som arbetare minskar. Även bland dem som uppfattar sig som arbetare är det allt färre som placerar sig på vänster sida i politiken. Till detta kommer att klass betyder allt mindre när väljarna röstar. Istället ökar andelen väljare med högskoleutbildning, en väljargrupp där Socialdemokraterna sedan länge är svaga.

Den svenska väljaren visar dessutom att innebörden av vänster och höger börjar förändras bland väljarna. Från att ha främst associerat vänster-högerskalan med statens roll i ekonomin tycks nu, med början i yngre generationer, allt fler väljare relatera vänster till grön politik, möjligheter till självförverkligande och förändring. Höger associeras allt mer med icke-grön politik, materiellt välstånd och tradition. En sådan värdeförändring förebådar en konflikt som inte bara, kanske inte ens i första hand, rör frågor om ekonomisk fördelning.

Vilket bidrag som Socialdemokraterna kan ge till den nya vänstern kan, i förlängningen, te sig ovisst. Partiet riskerar att betraktas som en gammal vänster, medan ett parti som Miljöpartiet uppfattas som den nya vänstern. Detta scenario kan också innebära att väljarna uppfattar den gamla politikens kontrahenter – representerade av Moderaterna och Socialdemokraterna – som allt mer lika varandra. Såväl partiet i den gamla vänstern som i den gamla högern agerar ensartat för att säkerställa ekonomiskt tillväxt.

Risken finns att väljarna inte uppfattar att Socialdemokraterna erbjuder något egentligt alternativ till den centrala tillväxtpolitiken. Allt fler av Socialdemokraternas gamla väljargrupper kan direkt ta steget till gamla högern och Moderaterna (om de prioriterar ekonomisk tillväxt), den nya högern i form av Sverigedemokraterna (om de prioriterar auktoritära värden) eller den nya vänstern i form av Miljöpartiet. Om Vänsterpartiet fler väljare börjar uppfatta Vänsterpartiet som det för arbetarklassen utmanas Socialdemokraterna på alla fronter.

Forskning visar att väljarnas röstning i allt större utsträckning påverkas av kortsiktiga effekter som snabbt kan förändras. Men alltjämt har långsiktiga effekter mycket stor betydelse. Den långsamma utveckling som sker i denna grupp av förklaringar till väljarnas röstning är svåra att förändra. Därför bör den långsiktiga utvecklingen betraktas som den mer allvarliga krisen för den gamla vänsterns grand old party – Socialdemokraterna, mer än de nu akuta frågorna som partiledarskapet. Det finns en stor risk att dagens akuta kriser endast är symptom på att Socialdemokraterna går mot att bli en skugga av sitt forna jag.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: