Vilken frihet är det som värderas mer?

21 11 2011

En av samhällsvetenskapens mest omfattande forskningsinsatser visar på en fundamental värdeförändring mellan generationer, främst i Västvärlden. När nya generationer ersätter gamla ökar andelen som bejakar frihetliga värden. Slutsatsen baseras på frågeundersökningar, som i vissa fall uppges representera 85 procent av jordens befolkning.

Forskargiganter som Inglehart, Norris, Flanagan, Dalton, Putnam och Bellah har gett dessa värden olika namn: libertär, postmaterialistism, självförverkligande eller individualism. Alla beskriver dock att människor i yngre generationer värderar frihet mer än de i äldre generationer. Med bakgrund av det massiva empiriska stödet för denna slutsats framstår en samhällsvetare som bestrider den som lika absurd som en biolog som förnekar evolutionen.

Den ökade värderingen av frihet är utgångspunkten i statsvetaren Gina Gustavssons färska avhandling ”Treacherous Liberties”. Hon har noterat att forskarna tolkat utbredningen av frihetliga värden olikartat. Vissa menar att värdeförändringen betonar självförverkligande och bejakar allmänt humanistiska värderingar. Andra menar att frihetstörstande värderingar leder till egocentrism, amoralitet, som tillåtande attityd mot fusk och lagbrott, samt brist på solidaritet.

Gustavsson kritiserar tidigare forskning för att ha slarvat med det teoretiska fotarbetet. De har inte reflekterat över att de inte undersöker samma typ av frihet. Gustavsson tillför därför filosofen Isaiah Berlins tankar om negativ och positiv frihet. Negativ frihet är när människan vill vara obunden av yttre hinder. Positiv frihet är när människan självständigt vill kunna formulera sina mål i livet och förverkliga sig själv. Medan negativ frihet innebär att vi ska respektera människors önskningar även om vi inte tycker de är bra för dem, varnar Berlin för att människor mot sin vilja kan tvingas göra det som anhängare till positiv frihet tycker är bra.

Det Gustavsson menar är att de forskare som undersöker värden om självförverkligande egentligen studerar viljan till att ha positiv frihet, medan forskare som relaterar värden till bristande solidaritet, egocentrism och amoralitet främst undersöker viljan till negativ frihet där frånvaro av tvång är centralt.

Flera spännande frågor inställer sig efter att ha läst Gustavssons avhandling. Vilka konsekvenser får förändringarna av respektive frihetsvärde när väljarna röstar? Påverkas partiernas agerande av den dualistiska värdeförändringen om frihet? Dessa frågor kvarstår obesvarade och kräver ytterligare forskning.´

Krönika publicerad i  Smålandsposten måndag 21 november 2011.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: