Om religion och två sorters liberalism

15 10 2011

Den 14-16 oktober pågår Folkpartiets landsmöte (kongress) i Karlstad. Detta uppmärksammas i tidningen Dagen där journalisten Jacob Zetterman har intervjuat mig om två sorters liberalism och deras förhållande till religion. Intervjun återges nedan.

Synen på religion delar Folkpartiet

Förbjud religiösa sekter. Eller ge kristna självstyre i norra Irak. I helgen samlas Folkpartiet till landsmöte, och i motionsfloran finns förslag som har såväl ett positivt som negativt anslag till religion.

Att religiösa grupper möts med såväl förbudsförslag som omtanke i Folkpartiet har sin förklaring. Internationellt finns det två liberala traditioner att förhålla sig till, och de går hand i hand i Folkpartiet.

– I grova drag finns det två inriktningar. En anglo-amerikansk som är mer inkluderande till religion och där man bejakar religiösas rätt i samhället. Och en kontinental europeisk tradition som mer betonar frihet från religion, berättar Magnus Hagevi, statsvetare som studerat vilken roll religionen har i politiken.

Skolan fri från religiösa inslag

Han berättar att den liberala traditionen som finns på kontinenten har växt fram i polemik mot den katolska kyrkans inflytande. En fråga dessa liberala partier arbetat med är att hålla skolan fri från religiösa inslag, och ofta står dessa liberala partier i opposition till kristdemokratiska partier.

– I Folkpartiet har det alltid funnits en kulturradikal grupp, som ligger i linje med det kontinentala liberala synsättet, berättar Magnus Hagevi.

Den som läst igenom motionerna som kommit in till helgens landsmöte kan också se att det inom Folkpartiet finns röster som ropar på förbud mot religiöst inflytande. En motion vill förbjuda sekter, en annan vill förbjuda konfessionella friskolor, en tredje vill införa ett förbud av manlig omskärelse.

Slopa statsbidragen

En motion handlar om att slopa statsbidragen till trossamfunden, andra röster inom partiet har motionerat om att staten inte borde hjälpa trossamfund att samla in pengar via skattesystemet.

– Det här ligger i linje med den kontinentala traditionen, säger Magnus Hagevi.

Han tror att det här förhållningssättet till religion håller på att vinna terräng i Folkpartiet, och den främsta anledningen är det svenska EU-medlemskapet.

– Sedan Sverige gick med i EU har Folkpartiet blivit mer intresserat av sina systerpartier på kontinenten.

Men än så länge har denna mer religionskritiska hållning inte slagit igenom fullt ut. Partistyrelsen har exempelvis avslagit samtliga förbudsmotioner som nämndes ovan, och fortfarande väger Folkpartiets historiska arv tungt.

Partiet har sedan länge varit präglat av det anglo-amerikanska synsättet på religion, och vänt blickarna till liberala systerpartier i Storbritannien, USA och Kanada, som har en mer bejakande inställning till religiositet.

Ville ha större frihet

Magnus Hagevi berättar att på 1960-talet var Folkpartiet det självklara valet för många frikyrkliga, som sökte sig till partiet för att de ville ha större frihet gentemot Svenska kyrkan.

Individens religiösa frihet vägde tungt, och grundtanken var att bejaka den troendes rätt i samhället. Frisinnade blev ett begrepp som hängde samman med de kristna liberalerna.

– Länge hade Folkpartiet omkring 60 procent av frikyrkoväljarnas röster. Då var det ett stort parti på drygt 20 procent. Enligt min forskning vände sig sedan många frikyrkoväljare till Centerpartiet på 1970-talet. Det är först på 1990-talet som Kristdemokraterna på allvar slog igenom i frikyrkorna, säger Magnus Hagevi.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: