Stat och samhälle

11 09 2011

I dagligt tal är det inte sällan som människor talar om att samhället borde göra det ena och det andra. Vad som brukar vara gemensamt med dessa önskemål är att staten ska agera på ett speciellt sätt. Att skilja på stat och samhälle kanske inte är så lätt. Staten är en del av samhället – en mycket stor och betydande del – men långtifrån allt. Kommersiella företag, idrottsföreningar, kyrkor och andra religiösa organisationer och var och en av oss som individer är också en del av samhället. Staten, däremot, är en avgränsad organisation vars ansvar emanerar från den av folket valda riksdagen och vissa internationella avtal som klargör och begränsat statens ansvarsområde. Medan Östers IF, Volvo och komikern Henrik Schyffert alla är en del av samhället är det på olika sätt inte rimligt att betrakta dem som en del av staten. Likaså är försvaret en del av samhället, men också klart en del av statsmakten.

Men när det dagliga talet övergår i offentlig debatt finns det anledning att avkräva debattörer att de i sina argument vet vad de menar när de säger ord som ”samhälle” och ”stat”. Annars kan argumenten te sig förvirrande. Ett exempel på detta återfinns på DN-debatt i form av en artikel skriven av Christer Sturmark, ledare för förbundet Humanisterna, och Annika Borg, präst i Svenska kyrkan. Först anser de att ”Humanisterna representerar en strävan mot ett sekulärt och kosmopolitiskt samhälle…” för att två meningar senare proklamera att ”Religion är en del av samhället”. Först ska samhället vara sekulärt, sedan anses religion vara en del av samhället (och därmed, i alla fall delvis, lite religiöst), vilket kan anses vara något motsägelsefullt.

Bakgrunden är måhända en sammanblandning av stat och samhälle. De kan mena att staten ska vara sekulär, men att religion är en del av samhället (på sina håll i artikel verkar det så). Det kan också vara att artikelförfattarna ligger bakom olika delar av artikeln och helt enkelt inte synkat sina åsikter med varandra. Eller så kan det vara att den ena artikelförfattaren har en klarare och mer utförlig agenda än den andra. Genom att skilja mellan stat och samhälle kan sådana frågetecken rätas ut.

Annonser

Åtgärder

Information

4 responses

12 09 2011
Annika Borg

Enligt synonymordboken: 1. Stat: samhälle, rike, land, makt, välde.
2. Samhälle: staten, nationen, riket, statsväsendet.
Det kanske är du som krånglar till det och inte vi. Meningen ”Religion är en del av samhället…” fortsätter faktiskt och beskriver vad vi menar. Mvh, Annika Borg

Hej Annika! Med tanke på att varken du eller din ordbok har gjort någon distinktion mellan stat och samhälle är det rimligt att påpeka att en sådan borde göras. Speciellt av någon som publicerar en artikel och där anger sin akademiska examen./Magnus

15 09 2011
Fredrik E

Debattartikeln förklarar inte heller vad man menar begreppet ‘värdegrund’. Kanske har jag själv en avvikande uppfattning om vad ordet står för, men jag förstår verkligen inte hur Sturmark & Borg kan komma fram till att ”Humanisternas och Svenska kyrkans värdegrunder i hög grad överlappar varandra”. Värden är en sak, värdegrund något annat.

11 01 2013
Björne

Även om Hagevi naturligtvis har rätt när han märker ord, så missar han den stora frågan. Det är nämligen så att överlappningen mellan samhälle och stat aldrig varit så stor som nu (och den var tillräckligt påtaglig redan när inlägget publicerades).

Det så kallade ”civilsamhället” är numera till övervägande delen finansierat med offentliga medel, i olika omfattning. Det går knappt att finna en förening längre som inte till någon del finansieras av det offentliga. Värst är det naturligtvis bland de så kallade ”folkrörelserna”, men numera erhåller till och med privata företag statliga pengar för att ”sysselsätta” folk.

För övrigt har svenska storföretag traditionellt haft en stor del av sina intäkter från offentligt finansierade verksamheter, och dessutom har t ex skatteregler utformats för att gynna dem. Vidare skulle jag bli mycket förvånad om inte Östers IF fått betydande kommunalt stöd genom åren. Vad Schyffert beträffar vet jag inte, men nog finns det åtskilliga (mindre framgångsrika) ”kulturpersonligheter” vars verksamhet finansieras av skattebetalarna.

Dessa stöd har naturligtvis inneburit att mottagarna, genom att göras mer eller mindre beroende av det offentliga, kunnat påverkas i sin verksamhet, vilket i sin tur gör att skillnaden mellan stat och samhälle inte alls är så glasklar som Hagevi vill göra gällande.

Slutligen är Humanisterna är en förening, med ambition att vara en ”folkrörelse”, varför även de naturligtvis finansieras med pengar från staten. Fast jag kan förstå om de hellre ser och framställer sig som en del av ”samhället”.

11 01 2013
Hagevi

Mitt enkla påstående är att staten är en del av samhället, men att samhället är betydligt mer än staten. Därför är staten och samhället inte samma sak. Sedan kan det vara problem med civilsamhällets självständighet. Det finns alltid en risk att dess aktörer ”kramas ihjäl” av staten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: