Karl Staaff-debatten

1 02 2011

Vem trodde att vi skulle få uppleva en Karl Staaff-debatt? Men det är vad som har hänt i Dagens Nyheter. Karl Staaff är en av giganterna i svensk politik. I början av 1900-talet bildade han Liberala samlingspartiet genom att slå samman sitt parti – Folkpartiet – med andra småpartier. Som statsminister introducerade han folkpensionen och kämpade ihärdigt för införandet av demokrati. Om hans insats i svensk politik är okänd kan det bara bero på att borgerliga företrädare är dåliga på att beskriva sin historia och att socialdemokrater gärna förtiger de viktiga reformer som de inte själva har initierat.

Tyvärr verkar den okunnighetens slöja som gömt historien om Staaff även omge den nu aktuella debatten. Först ut var Gustav Fridolon, Miljöpartiets språkrör in spe, som med kunskaper som folkhögskolelärare hävdade att hans parti var Staaffs efterträdare. Han menade att miljöpartisterna likt Staaff skulle agera som mittenpolitiker. Fridolin talade emot konfliktinriktad blockpolitik som skymde de nyanser som de många riksdagspartierna skulle kunna frambringa i riksdagen.

Men Fridolin önsketänker. Staaff ville ha ett parlamentariskt tvåpartisystem där väljarna hade klara val och kunde hålla regeringen ansvarig och straffa den genom att rösta på oppositionen. Staaff avskydde proportionella val eftersom de som riskerade ge den typ av flerpartisystem vi har idag. Istället förordade han det brittiska systemet med pluralitetsval i enmansvalkretsar. Staaff ville ha två block som konfronterade varandra, inte många ”nyanser” i riksdagen.

Inte heller beskrev han Liberala samlingspartiet som ett mittenparti. Liberalerna var den stora aktören i dåtidens vänster där Socialdemokraterna var lillebror. I riksdagsvalet 1911, då alla män hade en röst var, fick liberalerna över 40 procent av rösterna, vilket var betydligt mer än något annat parti.

När Folkpartiets partisekreterare Nina Larsson och gruppledare Johan Persson vill försvara sin hjälte blir det inte mycket bättre. De anklagar Miljöpartiet för att vara vänster, något som Staaff också blev kallad. Folkpartisterna reflekterar inte heller över att Staaff aldrig skulle nöja sig med att företräda ett parti med 24 riksdagsledamöter. Staaff ville förändra samhället och lade därför ned dåtidens Folkparti och startade nytt. Vi vet inte exakt vilka ståndpunkter liberalen Staaff skulle inta i dagens samhälle. Men han skulle säkert inte tveka inför att återigen lägga ned Folkpartiet och starta Liberala samlingspartiet 2.0.

Krönika publicerad i Smålandsposten måndag 31 januari 2011.

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

2 02 2011
larserick f

Bra!
Kul att Staaff lyfts fram idag. Men okunnigheten är, som du beskriver, stor.
Även om Fridolin möjligen hamnar aningen mera ”rätt” än Johan Pehrson, som ju är rent beklämmande i sin iver att lägga beslag på Staaff för dagens fp, som verkligen är långt ifrån Staaffs radikala liberalism.

2 02 2011
scaber nestor

Kanske Liberaldemokraterna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: