Vänster och höger i Kronoberg

1 06 2010

Varje år rankar tidningen Fokus kommunerna i Sverige för att utröna var det är bäst att bo. Ju högre rangordning (och lägre siffra som indikerar placeringen), desto bättre är det är bo i denna kommun, enligt Fokus.

Nu har tre forskare på Göteborgs universitet – Mikael Gilljam, Daniel Karlsson och Anders Sundell – låtit undersöka samtliga ledamöter i alla Sveriges kommunfullmäktige. Bland annat har de fått placera sig på en 11-gradig skala som gick från vänster (0) till höger (11). Utifrån svaren har forskartrion beräknat medelvärdet på vänster-högerskalan för varje kommunfullmäktige. I Kronoberg är Lessebo längst till vänster med medelvärdet 3,9 och Markaryd längst till höger med medelvärdet 5,4.

Finns det några märkbara skillnader för invånarna i en kommun beroende på om fullmäktigeledamöterna är mer till vänster eller till höger? För att utröna detta är det möjligt att dela in Kronobergs åtta kommuner i två lika stor grupper: de fyra vänsterkommunerna Lessebo, Alvesta, Uppvidinge och Ljungby och de fyra högerkommunerna Markaryd, Tingsryd, Växjö och Älmhult.

Utifrån Fokus rakning av kommunerna är det möjligt att beräkna den genomsnittliga rangordningen av Kronobergs vänster- och högerkommuner. Enligt kommunrankningen i Fokus är det bättre att bo i Kronobergs högerkommuner än vänsterkommuner. Detta behöver dock inte bero på politiken, för kommunpolitiker kan inte påverka allt som påverkar denna rangordning.

Men för kommunens egen verksamhet har kommunpolitikerna ett självklart ansvar. En sådan verksamhet är skolan där Fokus också rangordnar kommunerna. Bland annat redovisas rangordningen för kommunens utgifter för skolan (desto högre utgifter, desto bättre) och lärartäthet (desto fler lärare per elev, desto bättre). Kronobergs vänsterkommuner tenderar att satsa betydligt mer pengar på skolan (medelrang 59) än högerkommunerna (medelrang 131).

Med fler lärare kan skolklasserna göras mindre. Överlag rankas lärartätheten i både vänster- och högerkommunerna i Kronoberg ganska lågt av Fokus. Ändå tenderar länets högerkommuner att ha högre lärartäthet (medelrang 161) än vänsterkommunerna (medelrang 209). Även om vänsterkommunerna satsar mer pengar på skolan är alltså lärartätheten högre i högerkommunerna.

I högerkommunerna vill kanske väljarna kräva en större ekonomisk satsning på skolan. I vänsterkommunerna kan det vara läge för dem som vill ha fler lärare i skolan att fråga sina kommunpolitiker varför skolutgifterna tycks gå till annat än att anställa fler lärare.

Krönika publicerad i Smålandsposten 1 juni 2010.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: