Alternativ politik minskar inte utanförskap

10 09 2009

protestprotestEn demokratisk tanke är att alla människor är lika mycket värda. Detta gäller också människors åsikter. Att vem som aktiverar sig i politiken inte avgörs av slumpen kan därför ses som ett demokratiskt problem. De flesta går och röstar, några är medlemmar i politiska partier och en liten del av befolkningen engagerar sig ytterligare genom att åta sig politiska uppdrag eller på andra sätt aktivera sig politiskt.

Tendensen är att människor som har hög utbildning, bra jobb och vars föräldrar kan betraktas som medelklass deltar mer i politiken än andra människor. Det politiska deltagandet kan därför beskrivas som skevt fördelat bland medborgarna.

Några menar att alternativ politisk aktivitet kan väga upp ett skevt fördelat politiskt deltagande. Vad som då menas är att deltagande i den representativa demokratin – att gå och rösta i val och vara medlem i politiska partier – är något för medelklassen. Alternativa deltagandeformer – demonstrationer, bojkotter, protestaktioner – ger orepresenterade människor som annars är utanför chansen att delta i politiken.

Det finns inget stöd för ett sådant antagande. Istället är det så att allt politiskt deltagande leder till skev representation. Dessutom är det så att ju mer krävande ett politiskt deltagande är, desto skevare blir representationen. De som deltar i en demonstration, bojkott, protestaktion eller – som de ofta själva kallar det – en gatufest är således ofta från välbärgade familjer vars uppväxtfamilj är läkare, advokater, revisorer, lärare och allt som brukar associeras med den välmående medelklassen.

Det finns flera exempel på detta. För några år sedan genomfördes en demonstration i det fashionabla Örgryte i Göteborg under parollen ”Klassresan – förorten flyttar in!”. Ett gäng svartklädda människor tågade genom stadsdelen med stora och fina villor för att sedan avsluta det hela med en gatufest. Men när en försigkommen reporter intervjuade deltagarna så var det betydligt fler som tågade på mammas gata och nästan ingen som kom från förorten. De flesta kunde beskrivas som uppväxta i medelklasshem i Örgryte, Askim och Hovås.

För några veckor sedan var det en ”gatufest” i Rosengård, en förort i Malmö. Festdeltagarna blev utkörda av dem som bodde där. Den radikala retoriken på gatufesten kunde inte dölja att arrangörerna – för att uttrycka det milt – hade svag förankring i stadsdelen.

Det är faktiskt så att i de undersökningar som gjorts är det politiska deltagandet som mest representativt i så traditionella aktiviteter som röstande i riksdagsval och medlemskap i politiska partier. I mer krävande politiska aktiviteter är medelklassens barn än mer dominerande.

Krönika publicerad i Smålandsposten 8/9 2009

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: