Debatt om fri forskning

28 05 2009

I Smålandsposten har jag, Douglas Brommesson och Emil Uddhammar deltagit i en debatt om att fri forskning på Växjö universitet (se här, här och här). För mothuggen har en så kallad strategigrupp stått anförda av prorektor Lena Fritzén.

Strategigruppen tycker att Linné höll på med vad de kallar för ”miljö” och ”kultur” (ingen defintion ges). Deras slutsats är därför att forskning på Linnéuniversitetet skall fokusera på ”miljö” och ”kultur”. Vårt huvudargument är att detta riskerar att verka  inskränkande på Linnéuniversitets kreativa forskare: skall internationellt kvalitativt högstående forskning få stå tillbaka för en satsning på ”miljö” och ”kultur” även om denna är medioker? Detta är knappast en lysande strategi för ett nytt universitet. Att sedan inskränka aktiva forskare på grund av något som strategigruppen tycks tro att en farbror gjorde som varit död i 200 år gör inte saken bättre.

Fritzéns svar i Smålandsposten hade fyra delar. 1 Vi välkomnar aktivt deltagande (till skillnad från vilket deltagande, kan man fråga sig). 2. Att de inte heller vet vad de menar med ”miljö” och ”kultur”. 3. Att ”natur” och ”kultur” nu är bestämt och det endast är att anpassa sin forskning till detta och ”tolka och ge innebörd åt begreppen” (inte mycket av debattutrymme, således). 4. Att vi som skrivit under borde varit mer aktiva i de workshop som anordnats i frågan (betyder det att vi därmed inte har rätt att uttala oss i frågan?).

Vad deltagande i dessa workshops är värd visar Fritzén genom att hon inte noterat att nästan alla undertecknarna av vår insändare deltagit i någon av dessa workshop. Det har också andra på vår institutution och alla vittnar om kaotiska möten, utan styrsel, mycket svammel och helt disparata kommentarer. I tolv timmar (1,5 arbetsdagar) har dessa möten hållit på. Hur många av deltagarna på dessa möten tycker att de på något sätt påverkat det föreslagna strategidokumentet?

Vilka är det som deltar på dessa stormöten? Är det högproducerande forskare som arbetar efter tajt schema för att hinna med forskningssamordning, forskningsansökningar, undervisning, institutionsstyrelse, doktorandhandledning, samverkan med samhället m m? Eller är det den typen av lärare — för de finns — som inte har något bättre för sig? Risken — eller kanske hela syftet — med dessa workshops kan vara att de endast är till för att legitimera beslut som fattas i korridorerna. Inte sällan fattas besluten av dem som gynnas av deras innehåll, vilket är långt ifrån stolta formuleringar om internationell kvalitet eller de mer dunkla tankarna om forskning i Linnés anda.

Annonser

Åtgärder

Information

One response

8 10 2009
Thorsten Bergqvist

Om AktivtDeltagande kan genomföras på ett systemiskt och agilt sätt kan man uppnå fantastiska resultat! I AkitvtDeltagande (dugl.) tillåter vi sökandet av duglighet genomsyra metodiken och utgår från att man måste hysa tillit inför närmandet till ett gemensamt intresse. Tyvärr tillåter dagens förhärskande organisationsmetodik och budgettänkande detta. Man kan alltså inte utgå från att man representerar något, då är man redan där låst i sitt närmande till det utvecklande!
Kanske kan Du på http://www.aktivtdeltagande.se hitta utgångspunkt för Din metodik?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: