Bästa Obama-analysen

Klicka här.

Alliansen tappar, de rödgröna står still

Under fredagen presenterades två opionsundersökningar, Synovate i Dagens Nyheter och Novus Opinion i TV4. Enligt båda mätningarna tappar framförallt moderaterna stöd i opinionen. Studeras opinionsförändringarna noteras att avståndet mellan de politiska blocken ökar till de rödgrönas favör. Men enligt båda mätningarna beror detta inte på att stödet för det rödgröna blocket ökar, utan för att alliansen tappar stöd. I Synovates mätningar tappar alliansen 1,4 procentenheter jämfört med föregående mätning och i Novus opinions undersökning tappar alliansen 3,6 procentenheter. Enligt båda opinionsinstituten ökar stödet för piratpartiet. Det skulle vara intressant att få information om väljarströmmarna mellan de båda blocken och piratpartiet.

Copycat II

Fler än jag har noterat att det rödgröna blocket försöker kopiera ett annat framgångsrikt recept.

Socialdemokraterna och utbildningsparadoxen

På Växjö universitet slutar studenternas vårtermin ofta med att de skriver uppsats. Många har aldrig tidigare skrivit en uppsats som innebär att de genomför och presenterar en vetenskaplig undersökning efter forskningsmässiga kriterier. Studenten arbetar mycket självständigt med ett stort personligt ansvar. För många studenter är det en fantastisk läroprocess där de själva tar fram ny kunskap och får rader av aha-upplevelser. Att skriva uppsats kan därför beskrivas som själva kärnan i akademiska studier.

För att vara första statsvetaruppsatsen är fantastiskt vilka resultat som kommer fram. Ta till exempel statsvetarstudenten Fredrik Pettersson. Han skrev uppsatsen ”Socialdemokraterna och utbildningsparadoxen”. Pettersson utgår ifrån Socialdemokraternas utbildningspolitik där de vill att allt fler skall läsa på högskola. Men enligt Pettersson kan detta ställa till problem för Socialdemokraterna. Enligt statsvetenskaplig forskning är stödet för Socialdemokraterna bland väljare som studerat på högskola tämligen svagt. Kan det vara så att personer som växt upp bland Socialdemokraternas kärnväljare – arbetarfamiljer – efter att ha gått på högskola överger partiet?

För att ta reda på svaret studerade Pettersson frågeundersökningar av representativa urval av svenska befolkningen (som alla statsvetarstudenter kan använda). Där kunde han ta fram vilka väljare som sa sig ha vuxit upp i arbetarfamiljer och i andra familjer. Till att börja med noterade Pettersson att Socialdemokraterna hade betydligt större stöd bland väljarna som växt upp i arbetarfamiljer än bland övriga. Sedan kontrollerade Pettersson om personerna läst på högskola eller inte.

För det första kunde han se att många som växt upp i arbetarfamiljer alltjämt stödde Socialdemokraterna även efter högskolestudierna. Men, för det andra, var stödet för Socialdemokraterna bland högskolestuderande med arbetaruppväxt svagare än bland dem med arbetaruppväxt men utan högskolestudier. Istället röstade högskoleutbildade med arbetarbakgrund i större utsträckning på andra partier, främst Moderaterna. Men också vänsterpartiet fick fler röster i denna grupp.

Summa summarum: Socialdemokraterna förlorar väljare på sin egen politik. Ju fler som utbildar sig på högskolan, desto fler går åt höger. Men en liten del av de högskoleutbildade med arbetarbakgrund radikaliseras och går åt vänster. Därmed är, enligt Pettersson, den Socialdemokratiska utbildningspolitiken en paradox om partiet vill ha så många väljare som möjligt.

Detta är en krönika som publicerades i Smålandsposten 22/6 2009.

Här går struntprat före vetenskap

På nätet lyssnar jag på Människor och tro, ett program som Sveriges radio P1 sänder. Där diskuteras kritik som en grupp inom Högskoleverket riktat mot några teologiska och religionsvetenskapliga högskoleutbildningar. Det konstiga är att det i denna debatt varken finns någon representant från Högskoleverket (fegisar?) eller någon teologisk/religionsvetenskaplig högskoleutbildning (är de tillfrågade?). Istället är det en journalist från tidningen Dagen och en medlem i förbundet Humanisterna som finns i studion. Ingen av debattörerna — eller programledaren Tithi Hahn — verkar kunna sakfrågan. De tror att staten finansierar präst- och pastorsutbildningar. Så är inte fallet. Högskoleutbildningar utgår från religionsvetenskap. När den statligt finansierade utbildningen är slut och några av de utbildade vill gå vidare till att bli präster eller pastorer så är det — just det — samfunden själva som finansierar denna utbildning. Detta gäller såväl Svenska kyrkan som frikyrkor. Är det så svårt att ta reda på? Kanske skulle den informationen även nå radiolyssnarna om programmets redaktion kan göra sitt jobb och bereda plats åt dem som kan sakfrågan, inte dem som bara attackerar och talar strunt.

En stående invändning är att högskoleutbildningen om religion prioriterar undervisning om kristendom. Med tanke på vilket samhälle som finns utanför högskolorna och den arbetsmarknad som råder där lär detta inte vara så konstigt. I radioprogrammet föreslår en av debattörerna att högskolorna likaväl skulle kunna utbilda shamaner. För vem då? Vem vill vända sig till en shaman och vem skall anställa vederbörande? 

Tänk om Högskoleverket skulle resonera på samma sätt när det gäller andra utbildningar. De skulle då kunna kräva att ekonomihögskolor utbildar lika många marxister som mainstream-ekonomer. Annars är inte högskolan politiskt neutral. Att det sedan inte finns någon efterfrågan på de marxistiska ekonomerna skulle enligt samma resonemang inte vara något bekymmer. Om detta inte går att verkställa kan väl förbundet Idioterna (d v s de som vill att samhället skall vara strikt opolitiskt) kräva att bankerna själva får finansiera sin utbildning.

Dynamiska effekter av EU-valet

I samband med EU-valet diskuteras om dess resultat också kan ha en effekt på riksdagsvalet om ett år. Bland annat har SVT-valu inte bara undersökt vad svarspersonerna röstade på i EU-valet, utan vad de skulle ha röstat på om det varit ett riksdagsval (Henrik Oscarsson har analyserat). Tendensen är att partier som varit framgångsrika i EU-valet tycks ha lånat rösterna och att väljarna tänker rösta på “orginalpartiet” i riksdagsvalet. Utifrån detta är till exempel folkpartiets och piratpartiets framgång isolerade till EU-valet och inget som drabbar socialdemokraterna och moderaterna i riskdagsvalet. Men en framgång behöver inte bara handla om att behålla rösterna från EU-valet. Det finns dynamiska effekter från en framgång. Bandwagon-effekt, framgång-föder-framgång och allt vad det kallas.  Det är alltså inte förvånande att partierna som var framgångsrika i EU-valet även når en viss framgång i de senaste opinionsundersökningarna (läs t ex här). Frågan är dock om denna lilla framgång håller i sig.

Förhållandet mellan riksdagsval och EU-val är intressant och ganska outforskat. Till exempel: Hurpåverkas det svenska valdeltagandet i årets EU-val av att det ägde rum ett år före riksdagsvalet istället för ett år efter (som mer eller mindre varit fallet tidigare)?

Stämde valprognosen av Simon Hix?

I ett tidigare blogginlägg redovisade jag den prognos inför EU-valet som Simon Hix och hans kollegor presenterat. Hur väl stämde den? Ganska dåligt. Hix och hans kollegor övervärderade stödet för Socialdemokraterna och Moderaterna. Valprognosen redovisade röstandelar för Piratpartiet och Junilistan, men inte för Feministisk initiativ eller Sverigedemokraterna. För dessa oredovisade partier kan prognosen sägas vara 0 procent. Under dessa förutsättningar var det en ganska tafflig prognos från Hix m fl. I genomsnitt var skillnanden mellan respektive partis andel röster och motsvarande prognosticerade andelen 3 procentenheter.

Svenska regeringen bestraffades inte i EU-valet

I Europa är det inte ovanligt att EU-valen handlar om inrikespolitik och att väljarna passar på att bestraffa sittande regering genom att rösta på allt annat än regeringspartier. I svensk politik är det dock i hög grad EU-frågor som diskuteras i valrörelserna (även om det inte alltid är Europaparlamentet som behandlar dessa frågor). Det verkar inte heller som om regeringspartierna bestraffades av väljarna i årets EU-val. Med en ett par distrikt kvar att räkna samlade de borgerliga allianspartierna i regeringen tillsammans ihop 42,6 procent av rösterna (en ökning med 2,6 procentenheter). Detta kan jämföras med de rödgröna partierna som tillsammans fick 41,0 procent av rösterna (en minskning med 2,3 procentenheter).

Ökat valdeltagande i Växjö

Enligt rapporter från några vallokaler i Växjö är det fler som gått och röstat i årets EU-val än vad valförrättarna är vana vid.

Sista prognosen från Simon Hix om EU-valet

I dagarna publiceras de sista opinionsundersökningarna inför EU-valet (t ex här). Under ledning av statsvetaren Simon Hix sammanställer en forskargrupp prognoser över resultatet i EU-valet för hela unionen.  De redovisar även sina prediktioner för respektive medlemsland. Nedan är deras valprognos för Sverige (publicerad 4/6).